Aftonen fom och med Pen ett laltiki antat af nofilna. Allt gid förträffligt, och man fom nu tl hufwudpjäsen i programs met. Bland mångden of äskädare utfögs en, fom skulle uppgiswa huru många flag domkorkans tornur fule flå. Fora bes gård s. ÄAngalig oc darrande, utsträckte troll kaflten, som ide hade den tingaue kännedom om de medel, fom hang lärlina de gagaade, hunden mot fathedralen, och fe: ett, twå, tre, föra, klingade det längfamt och högtidligt från domfyrftornet. Kal fwett betäckte trollkarlens panna, och salen genljod af den förtjusta oh öfwetraskade publifens bifallsrov. — Encore! encore! skallade det från alla sidor. Hwad skulle han nu göru? — Gå vå bara, min gubbe! Allt år i ordning hwiskade huns methjelpare till ho nom från fulisserne. Med en lättande suck förnyade tonft: nåra underwetfet, oh åskådarne aingo hem hwar till sitt, alldeles fula af för tjusning. — Wid alt, hwad uaderwerk heter! hyru har pi burit er år? skrek den före bluffide direktören till fitt lerade bittäde, få snat dörrarne woro tilslutna. — AH, jag git ringtenten sem frarca, för det att han skulle uppehålla fig itore net och låta flodan slå få många gånger, som jag satte ljus I fensuret, och jag skube tro, att det har lyckats ganska bre, fare kan och skakade på den wål syllda kassa lädan. Morgonen derpå, då de skuderresa med jetndansäget, fom en uf fudeng rådmån tid dem och bad dem förklura Åtallet— Det år magaotiam, min herre, sade Anderason, då hans måftare dröjde mied jwaret. Högs uppdvngd och tillfrersställd, tog rår mannen ufsk:d, oh de båda taskspelarne lemnade staden. — Eldsläckaninganckord Eduru man ån hår od ån Ber i lane sortstäder na fla gar öfwer otillräckliga stt slåcingsanstaltet och ougliga dianrkortser, kan man ded bugna fig med trössen om P.sui med aln; fina fel och brister uUfwäl äro bärtre Än? den, fom wafar öfwer elt slådningen i surtila ride hufwudståd. Lange nöjer sig furfarne med att lågga armorne i kots och ropa Alah år stor, undan elden härjade derne boningar, men hva sedermera fått infallet stäff: sig en el -släckningån forps såäsom wårn mot flenden. Dinraj drandforps lätet doc hajwa för fed, når I eldfara timar, upvgöra acko:d efter betinej ga fig wisso wukoc för råteningen af ett ellet annat hus. En rif jure, hwars hus: wid ett såädant till-ålle war nåra ott on tändas, lofwade för bf räddning utbetafå en Hörre suuma. Affåren uppgjordes, och huset räddarta, man trå faran woar ofwersländen gjarde ju: en swåtighete wid i detalningen. ÖSemerenekommelstn blef sålerta bruten och hw.s war då naturligare ån olt brantforpsen ånvotånde på den släckta elden, hwilken, lemnad :ull f:idet ett stöta fig på egen hand, on sider lade bela judeqwartcret i oska. Detta Pil haf ma skett helt noligen och judarne hafwa med anledning håraf brjat tättegång mot alteus anläggare. Sjöforts-underratielfer. Snudswalla Jmport.