Norrländska Korrespondenten – 5 november 1859, sida 1

förbi, refognoscerade generalen sjelf hela denna linie. En wida stoörre folkmassa, an som man wanligtwis får fe wid festligheter, hade iufunnit fig för att se hans afresa. Bref wens wagn for helt längsamt ofwer Piazza del Popolo, och tusende hel: sade honom, swångande hattarne, hwilket han beswarade med att wijz ta med en nåsduk genom magnes fonstret. Folkmassan hade sakert följt honon utanfor stadsvortarne, om icke en afdelning ridande qeusdars ; meri bade ftängt mågen, få snatt grefwens wagn kommit ut. Piemontesi kå trupper hade inryckt uti staden Parma till ett antal af 1200 man. Frän Neapel berättas, att de fris giska ryktena fortforo. Konuagen skulle inom kort afresa, for att sjelf stalla fig i spetsen for de wi gräns sen mot Kyrkostaten forlagda truvs perna, hwilka uppaingo till en yr fa ar 21,000 man. Krigokassan hade redan blifwit afsänd. Kåren skulle ofwerskrida gransen få snart den blefwe su talig och konungen hunnit anlanda. Fyra bataljoner hade redan företagit en refognorerring till Ascoli. AX . J:riäkseos. Stockholm. — De enskilta gudstjennetna hos H. Met fo ungen, fom hunus warit liga, fomma hådanefter att upphöra. J sfiället tommer H. Mit torungen titha med sia gemål att från od med nästa månars början bewista den offentliga gudstjeriten i slottokapellet ullsammans med den öfris ga forsamlingen. — Ena stefen Lagerctaäntz har ingått il K. M:t, med underdånig ansökan om kornpetent till titläraresosslot mid elementate låtowetken. — Poströsweriet wid Staby. Den 28 sistt. September meddelade håradsrätten utslag i detta mäl, hwarigenom Swen Johan Jonsson Bod, Carl Johan Larsjon och Johan Aldrelt Danielason döms des för det de på aftonen den 5 December sisil. ät ä allmanna landswågen uels lan Bodara och Staby gästgifwaregårdar rånat posten, att hwar för fig mista lif. wet genom halshuggning. I öfrigt döms des Ull hårdare och mildare ftraff en wångd perfoner, four marit mer eller mindte dels uktiga i detta rån. — Urllänoska blad bekräfra nu, hwad man redan funr at g:äsa, att Napol on III:s ifrande för en europeisk kongress, hwarr åtfe wen åtstiiliaa matter af andra ordningen, vorde deltaga, egentligen går ut på, utt få upphäfd den punki af Wienettraktaten, hwarigenom Napoleonska dynastien ferklarag fiendtlig mot Eucopas frid, och för alltid bannlvses från Frankrikes thron. Som man wet, deltog jemte stormakterne, afwen Spanien, Swetige och Norrige, SR Sardinien m fl nandre faatet i Wienctttaftaten, och det åt saledes sull