Norrländska Korrespondenten – 29 oktober 1859, sida 3

Hon war enda barnet af adliga och rika föräldrar i södra Frankrife grefwen och grefwinnan Delamotte; stolto, trotsiga och härda älskade de det oaktadt ända tid yt terlighet fin dotter. De behandlade fina tjenare fom om de warit slafwar eller djur, hwilfa de ansåägo fig hafwa rättig het att trampa under fina fötter. MAme mans namn war Jeannette Lothau. Jes annette, hwars namn barnet burit under hela siit lif blef en gång af sin fru wålds samt slagen rå kinden; ärret efter detta får war mål ide stort, men det utplånar des aldrig hwarken från hennes ansigte eller hjerta. Barnet förswann, hwart wisste ingen. Gräafwinnan anlände till London, der hon slutligen återfann sitt förlorade barn, ywilket utgätt från en pens sionsonslalt för att hos en kättersk prest äta nådebröd. Jenny bad mig dölja hennes härkomst tills man hunnit förwissa sig om fannins gen; men för min egen del war jag full tomligt säker i detta affeende. Åiföld af mitt fosterbarn gick jag följande morgen till det hotell hwarest jag genom Dagbladet wisste att grefwen och grefwinnan Delamotte logerade. (Foris.)