Norrländska Korrespondenten – 26 oktober 1859, sida 2

mig till min syster och följande morgon berättade hon oss fin lila hiftorin. Hon kände ide fina föräldrar. SÅ. långt hon kunde minnas tillbaka hade hon wistats i besagde skola. J början hade miss Mackaweth warit mycket god emot henne, hennes kamrater äfwen, men under fed nare tiden hade deras förhållande under: gått en wiss förändring. Hon hade ej warit illa behandlad, men förbisedd och ringaktad. Hon biträdde som monitrice i wusik och franska spräket. Wi bädo henne sätta sig till pianot. Med mycken fänsla utförde bon rätt swåära styocken. Hennes afsigt med sin resa till London war att der uppträda som lärarinna i musik. Hon hoppades att till en början winna inträde i en familj, der den unga frun förr warit hennes äldre skolkamrat. De bade ej någon wetskap om hennes ans komst. De tillbörde fora werlden oc bodde wid gatan Edgeworth. Men hon fände ej husnumret. Hon infåg snart att hon ingenting kunde uträtta i London, och hon war för ung, att på egen hand uppträda fom lärarinna; presten fom nu wisade henne få mycken godhet, skulle snart äter wända till norden, oc då woro det fan: