Norrländska Korrespondenten – 22 oktober 1859, sida 2

) saga förwalta och derstädes förekomman egodelningsmäl handlägga. — Swea Hofräått har förordnat e. Notarien E. F. Holm, att i ice håtade höfdmgen Pehr Staaffs stalle, från oc med den 4 innewarande månad till in stundande riksdags flut, de till brottmåle sdomarebefattningen i Angermanlandg båd domsagor hörande göromal handlägga. — Rotebätsmannen mid Norrlands 2: fompant n:r 85 Kruslod har fredagen der 14 dennes af wåda fallit i sjön frå Skeppsholmens födra strand samt om kommit. — J Luleå är förslag wäckt om in köpandet af egen ångbåt för fart på Lu leå elf. , — Angfartyget Thule, på resa från Haparanda, inträffade ide forr än den 7 på morgonen i Luleå. En för skräcklig sydlig storm med swåt sjögång hade öfwer: fatt Det ett par timmar efter affärden från Salmis. Wid Sandffår hade fars tyget förlorat sitt swåra ankare oc) med knapp nöd inkommit i Töre hamn. — A. B. berättar att i dessa dagar blifwu från härwarande metallwåg för forsta gången exporteradt till Ryssland ett parti om mer ån 100 centner s. k. Bessemers ftål, hwaraf en del bestående af di mensionet om 3, 4 och 5 tums tjodlek. Jnom landet har nåmnde ftål redan bör: jat winna en icke obetydlig affättning, och på förjof ha dessutom efter ingängna ordres nägra mindre pattier blifwit till fontinenten expedierade. — I bref från hufwudstaden till Red. af Wagftena Lång Twning för den 8 dennes skruwes bland annat följande: Kongliga Luftflottet Ulriksdal lårer fom ma att undergå ätffiliga forskönande föråändringar: få ull erempel talas om att en större park skall anläggas derstädes Hwad fom är fåfert år att en wattenkonst ej få längt ifrån sjelfwa Slottet nu äter fåtte8 i gång: den har nemligen under loppet af flera är warit alldeles förfallen. H. M. Konungen, fom med förfårtek wir stas om somrarna på Uiriksdal, har under denna sommar i egen person ledt ar. detet med denna wattenkonst och lärer sjelf agt hand mn detsamma. Roren iilll denna wattenleomnag skola wara af bly, fäle: des mycket dyrbara. Man har påiräffar lera deraf under gräfningen, men en del if dem åro förstorda. Det war, enligt ywad wi berättelsewis hört, sednast uns er Gustaf den 3:ojes tid fom ofwans nämnda wattenkonst (omfring hwilken då n wacker grupp af mytologiska figurer voro placerade) stod i sitt flor. SmUerottningen Loisa Ultika älskade detta ufislott mycket och bodde der länge. Stijuts-Komiten jur nu mera afhnäfwit sitt beränkande. For innehållet deraf meddela wi, efter AD, cljande redogörelse: Owforgen om resandes fortskaffande ar af ålder i wart land utgjort, ide får om fallet år i de flesta andra cwiliserade inder antingen uteslutande ett statebestyr Ler och en ät den enskilta företagsamhetsndan öjwerlemnad industri, utan en på