c2c2 ——— RR skrida till en werklig kolonisation ef det lyckligt lottade område, fom kommer att eröftas af de spanska wapnen. Spanien fan derwid wisa, om det lätt något genom sörluen af sina amerikar ska defttiningar, eller ej. Rofpiraterna öfwetlemnas af sultanen i Marocko åt sitt öde, emedan han ej sjelf förmått hälla dem Ii tpgeln. Owesst år ocfå, i hwad mån han gillar och understöder fin broders expedition mot Oran. Hittills weta wi blott, att han sjelf haft möda att förjwara fin tronföljd. Ehuru fin fadets aldste fon, hare Sin Mohawr med ett stort porti af gamla fanatici emot sig, och man frultade, att detta skulle gör ra honom tronfoljden sttidig och bemåftis ga fig herrawåldet, för art börja en alle mån förfoljelse och plundring mot de krist ua. Man beforade detto få almänt, att de flena kristna uti Marocko satte fig i betet siap att slp, och många flydde äfwen werkligen. Men Sidi Mohammed lyckades förefome ma de tillämnade ouistörtunngourne deriger nom, att han, under sista perioden af fin faders, MubuaisUbdet Rahmans lisåtid, låt i tysthet för fin råkning warsma en arvet af 40,000 man, och genom denufamima ine gaf refvefi hos sina wmotftåndvare, då fuls tanens död inttaffade. Denne hade ut nämnt honom till skatifammarens förwals tare, och han hade förstått art handhafwa denna forwalining få mycket tiv fin egen fördel, att han war ri tillsälle att wmna soldater och officerare genom utbetalande af hög sold. Det påsiås, att armöns uns derhåll dagligen kostur honom 30,060 dols lars. — Då hans motständare sågo denna militärsityrka antäga, woro de de sörsta fom utropade honom till heriskare, för att undgå den misstanka, fom lunde fala på dem. Utaf få spända förhållanden fan ej upp: fomma något godt, och man fon inom Marocko wänta mångfaldiga firider, hwvoils fa latt funna leda derhän, att Louis Nas poleon utsträcker befämpandet af de uti hans algieriska område infallne marodar narne till sultanen och hans ritfe. J detta fald skulle för Aftikas civiliseting uppstä en ny betydelsefull uppgift; ty med eröfringen af Marocko erhölle äfmen Cus ropa pligten att grundlägga ett wålde, hwilket wore i fländ att hålla i tygeln de stammar, fom nu åro wasoller under ful: tanen af Marocko och beherrska det inre af Afrika samt der förswåra den ecuropeir ffa kulturens utbredande och förhindra hans delstrafiken. (A. B.) — J asseende på dödlighetens förhållande till folknummern, funna Swerges stader fördelas i fyra klasser: 1:fta klassen med 40 och deröfwer döde på 1000 inmwår nare: Stockholm, Söderköping, Jönköping och Lidföping. 2:dra klas sen, med 30 till 40 döda på 1000, femton städer: Waxholm, Sigtuna, Eskilstuna, Norrköping, Karlsfrona, Kristianstad, Ystad, Giiedorg, Mars strand, Karlstad, Kriftinehamn, Tecbro, Westerås, Arboga och Gifte. 3:dje llasfen med 23 til 30 döda på 1000, utgöres af 43 ståder: Sodertelj:, Upsalo, Ene föping, Nyköping, Torshala Mariefred, Grenna, Kalmar, Wefierwif, Wriamerby, Borgholm, Wisby, Karlshaun, Silweds borg, Cimbrishamn, Malmö, Lund, Hel singdorg, Landekrona, Haluistad, Une walla, Kongelf, Wenersborg, Borås, As ) mål. Mariestad, Skara, Sköfde, Hjo, H.l