2A ALL A — Af Berthoud. (Forts. fr. föreg. N:o) Hand far år honom till beswär och ledenad. Hon är död; ban är botrest ... Jag har welat lefwa allena, men ene samheten plägade mig. Midt under denna enslighet kände jag bebofwet af ett flöd och jag har fett med förtwiflan att uti mitt hjerta, fom jag trodde förtorkadt, bet ännu återstär ett måftigt behof af till gifwenhet. Då bar jag tänkt på Dig, Louise, vå dig, du ömma engel! hwars hela lif blott har worit en urpoffring. Ja, Louise, jag är öfwertygad om att du skall fördraga mitt lynnes nycker och att du mitt under min orättmoifa wrede skall urskitja den bemliga smårtan bod en eget begäfwad själ, fom djupt försonar den öfwerlägsenyet hwarmed den är begår wad. Då du fer mig samla penningar och göra allt för peningen skall du förstä denna dåraftiga passion, fom berusar, men fom åtminstone hiartar att känn-; tu skall ide hafwa förakt för den girige, tu skall hafwa barmhertighet med honom. Rembrandts Syster.