Norrländska Korrespondenten – 24 september 1859, sida 3

Twätredjedelar af natten förflöto uns der ljufwa förtroenden och hjertlika utgjur telser; då de hade åtskiljts och Louise ins fommit till fig, flutade hon fin bön får lunda: — Tack, min Gudl för att hafwa rört min broders hjerta och hafwa haft barm: hertighet med hans sorgsenhet! Tack för att hafwa walt mig till hans tröstarinna! Ad! följande dagen Hade Paul årerfals lit i fin melankoli. Mäster van Zvaanenburg hade icke sagt hwart han hade gårt med fin elevs tafla, ty ban wille i hemligbet förskaffa honom en ny glädje och en ny framgång. Man wäntade till Leyde en af de rikaste tafweluppköpare och van Zvaanenburg wille att han skulle till högt pris köpa Pauls werk. Olyckligtwis war Eustache Massarf, tafweluppköparen wid däligt lynne; han förstod sig dessutom icke mycket på taflor oc) wägrade att köpa Pauls. Denna nyhet meddelades den gamla målaren just fom ban, tad ware det medelsamma lyn: ne fom winet gaf honom, upptäckte för Paul bewligheten med taflan. — De skola betala dig, sade han, de