Norrländska Korrespondenten – 31 augusti 1859, sida 1

vA 1214 OT VVE 011JCI VISAVI. UEtrikses. Frankrike. Frän Paris berättas, att det skall wara starkt i fråga att bilda en nordarm på 60,000 man under marskalk Niels befäl, samt att denna åtgärd wore att anse såsom en demonstration mot Antwerpens bes fästande. — Äfwen marskalk Macmahon säges komma att erhälla ett stort kommando. Åyktet will nems ligen meta, att en permanent öfningsarm skall sammandragas i Algerien under nämnde marskalks des fål. England. Det förta halfåret 1889 har på längt när ice warit så rikt vå olyckor håndelser på jernwagarne fom mot swarande tid de föregående åren. På alla det förenade konungarikets jernoanor ha 60 personer omkommit och 33 blifwit skadade, hwarwid är att märka, att 51 bland de förra och 22 bland de sednare sjelfwa wällat olyckan. Tolf fammanföts ningar af jernbanståg ha egt rum; i 7 af dessa fall Hade bantägen hops pat ur skenorna, i 4 fall hade oc lyckan uppkommit derigenom att en wagnsarel eller andra mwagnsbes ständsdelar brustit af, och twå gånger hade bantågen råkat i brand, båda gångerna derigenom att gods blifwit lastadt ofwanpå wagnarne. Belgien. Efter twä lysande föredrag af representanterna Frere och Dechamp antog representantkammaren den 20 dennes med 57 röster mot 42 förs slaget om Antwerpens befäftning. Sju medlemmar afhollo fig från att rösta. Schweiz. Enligt underrättelser från 3irid beredde man fig der på långwariga konferenser, hwartill isynnerhet de centralitalienska swärigheterna gåfwo tillracklig anledning. Frankrikes sandebud skall hittills wägrat gå in på Österrikes ihärdiga yrkande om de italienska furfiars nes restauration. J fråga om fördelningen af den österrikiska statsskulden hade Öfterrikes sändebud yrkat, att Lombardiet mätte öfwertaga en fjortondedel af hela statsskuldbeloppet, som utgor 6300 millioner francs, så att 450 —— —— ———— AAAAAAAgnnnngnnnnnnn — — —