religiosa libertinismen, ibertinage,) iwärmiska läseri upptager o. m. d. heter det: FSwad åter angår den beyprisade fektfar ligheten i Amerita och flerestäådes i Curopa, få är dermed ide alt jullkomnadt eller eng få helt, fom en wiss tidningsjuata och wissa skriftstälare förmåla. ÄÅtunastone har ametifanska regeringen funnit nodigt och nyttigt att åfwen begagna kotteliga wapen, emedan de andeliga ide woro ni råcuga att bringa morwonerna från de ras ågtenskapliga samt andra slemheter och ofrifthabheter. Och på ett annat ståälle. är det okunnighet, eler glomska, euer forakt, förtråderi och egennytta, fom öppe nat sa många munnar od) tidningsjpals ter för hwad fom i dug heter frihet, men i morgon eller sedan man sofwit på saken blir sjelfswåld? Moore hwars och ens faanvete, ) fom nu sa obetingadt frawmr halles sasom öfwerstyre, wederborligt, få kunde det gerna få låta hora sig, samt winna gehör. Men då det få ofta år be kajadt ide blott med ett, utan ock, ehuru i olika grader, med alla af de gamla wan: liga hufwudfel och lyten eller sjukdomar, neml. att funna wara, äfwensom det ofia om ide oftaft år: fatskt, wilseförande oc twifwelaktigt eler osatert, sa ma wal ett sådant tills widare duga for def egare; men ull allmän lagstiftare, domare och regent i och för samhalls regleringar, ware fig lyrkliga eller statsborgerliga, duger det ide FJ Swerige, få mydet fom trots någorstädes, år tankefrihet; men med tal: och gernings frihet måste det ju sorhalta sig helt annorlunda äfwen i det friaste samhalle? Ifrån den högsta till den låg: sta kan man tänka om honom hwad man will. Euer månne den religiösa lidertinidmens kackaste forordare skule medgifwa hwilka ord och gerningar fom helst emot dem sjeljwa i moraliskt oc äfwen religiöm afseende, opåtaldt och oftraffadr!t? Uti en ifrån landsorten till en EStodtyolmånud ning insånd och reproduceradt artttel fu gas högt öfwer det swårWeiska laseriets ogudatuga fotsarande och oordningar i wår församling, med anmätining, av Uftonbladschefen synes wilja i hela rifet infora en sådan religio: eller ett sadant redigiondfatt, fom han ide skulle medgiswa sirsitt eget hud. Och ifrån flera tandsändar klogas med mycket skal ur andn 10n.. Till wederboranves underwisning och efterttanke rekommenderas oc feljande ur beraltelsen om förhandlingarne wid preftsällskapets sammanträde i Carlfad år 1855: Kyrkan fan ide, utan att jorneka fig sjelf, öppna fina dorrar till inflyttning för de sårskilda fetterna, d. å. för hennes mer derfalare och uppenbara fiender. Hon fan ide, utan att begå mehned, fornefa Åugs burgiska betännitjen och ofriga bekannelsestrister, sa lange icke ådagalagdt är att de strida mot Guds ord. Ett annat tänfe och handlingssått wore icke kristlig tolerans Oordentlig och liderlig lefnad, fritänkerl, reliqionsförakt. I) Markeligt säger apostelen Paulus på ett ställe, det man hår underlåter att