H. M. konungen, bar, i likhet med prins sarne, generalsumform; H. M. drottningen, prinsessan Eugenie och deras uppe waktning samt de ofriga i processionen gående fruntimren woro klädda i djup hofsorg. Hertiginnan af Östergötland deltog ej i processionen i anseende vill sitt med 4ifdfrukt wälsignade sillstand. (doris) (Jnsändt. Fragmenter ur tryckta skrifter i afseende på religionsoch fame octsfriheten. Uti Öomans fortsättning of Schroechs religionshistoria lases följande: Den öfwerdrifna toleransen, fom i Amerika ur artat till fudfomliy indifferentism (hfgiUs tijhet, kallsinmgahet), bristande inrättningir och understöd jemte andra orsaker göra, at det, oaktadt flere nitiske lärares omserget och bemödanden, ännu felas mycket, innan kyrkoförfatitningen uppnår tillbörlig stadga. I Preussen hade en oinskränkt religionsfrihet, ledd fran k. Fredrik den andres fända tänkesätt, urartat till sjelfawåld och oredor. De färskilda bekännelsernas lårare togo fig anledning att af wika från den förestrifna läroformen och dertigenom undergraswa den wisshet, fom i religionens sak utgör gråasen mellan det sanna och falska. Berättelsen om prestsällskapets fammans träde i Carlstad är 1854 innehåller nå got, fom wål fan tjena till ett obfervandum och imitandum, om vc med wissa modififationer, åfmen i Swerige, i fynnerhet under den konventikel mani, fom flere ftådes grasserar: I Preussen finnes dock nu mera en lag, af är 1834, hwarigenom konventiflar äro förbjudna, utom de fort liga och husliga i egna hem för husfolk och familjer. IJ Medlenducg Schw. likaledes sedan 1836.7 Samma år blef: wo wål konventiflar tillåtna i Bayern, men med wilkor 1:o att konsistorium be wiljat dem; 2:o att de stå under ledning af presten på stället; 3:o ide hälles på an: nat stalle ån i fyrkan, i stolhuset, eter i Pregåtden; 4:o att hwarje konventikel skall wara genom kungörelse från predif stolen nufånnagiswen, samt dag och timme uppgifwen för ställets poliamondin het; 51o art fritt tilltcäde lemnas ide blott för hwarje sockenbo, utan ock får hwarje em betsman. I förenta Staterna år både religton8och samwetsftihet. Men en ans sedd diplomat yttrar i fin bok om Amerifa, att denna frihet är en af de sämsta sidorna i dessa staters författning, samt att den, fom något känner Auerifas sekthistoria, swårligen annat fan ån bedja Gud bewara hwarje land för en liknande frihet. J n:o 31 af tidningen WWäfktas ren för år 1855 förefommer en artikel om lifwet i norra Amerika, der mwanfinnigbeten anftäller stora förödelser genom feftmaferi och deras profetior, mectings 0. m. d. Dårhusen befolkaa, och den rei giösa galenskapen år på wåg att blifwa enrdemisk. J en annan skrift om den