Norrländska Korrespondenten – 3 augusti 1859, sida 3

Sollefteå i Angermanland til Strön stora wattendrag i Jemtland. Också en skapelsehistoria. J begynnelsen skapade — Louis Nape leon sig uf kejsare i Frankrike Och d plomatetacs hufwuden mora ode och du na, och mörfret war vå djupet af t. hmenskliga w::andet, oh Europas gore oc maltige reste tä Paris och fomplanan: rade sin råddare, Oh Louis Napolcon såg att det ma godi. Men soltet i Paris började att få trå kigt och franska armen blef orolig. DÅ gaf Louis Napoleon til bot emo träfigheter den orientaliska frågan och mo oron fälttåget på Krim, Och få mard af oto och tråfighet det förfta friget. Och Louis Napoleon såg att det war godt. Oh Ryfland fade tid Englond, Öfter. tike och Preuesn: Skratten J atlihop i smyg! Strattar sist, skrattar bast; och så ingid det hemliga fördrag med Frankrife. Od få wardt af trig och fred det andra — Europas felsteg Oh Louis Napoleon såg att der war godt. Och han gjorde stora sjöbefästningat och industriutstallningar och rafflade t.noner och friwilliga lån, och befolkade Cayenne och Lambessa och tog fina mått och steg, i asseende vi udamgaprecssen i Osterrif., Busern, Wät tem derg Sachsen och Hans : over. Od få wardt af fruktan och be urtan den tredje — Tostlanda duahet. Och Louis Napoleon såg att det war godt. Oh han yttrade den 1 Janusti 1859 till Herc von Hådner nägra owånliga ord. OM parperen på börsen började falla, och blodet började suiga uxp i hufwudena, och wederbörande sprungo åa, sligt t. sammans i skockar, lifsom fåren wid owå ber, oh man talade om Rhengräre och werldsherrawalde, och man tiydte malu setur på mafulanur, och st ckace noter ot wrlade depescher och utfärdade cirfuläåle. på cirtuläter. Ob få wardt of ångest och beftörining pen sjerde — förbrytelsen mot da sunda nen niskoförsiändet. Oh Louis Napoleon såg, att det war junffa godt. (Norrb. P.) Slaget wid Selferino. (Foris. och slut fr. föreg. n:t.) Påriljande dag, den 25 Juni, efter att a inhemtat nårmare Uppgifter från alla åll och med egna ågon beskadat de mige gate punfterna af flagfaltet, fuliäåndie ir ben engelske berättaren fin tong I o tidägner en mängd intreasanta enskiltter. Med asseende på bestaffenheten af! sitionen wid byn ESolferino strijver han I twio bland annat: Terrängen framför byn hade blifwit njad från ala hinder, få alt den idea i unade det tengaste stytd är dem, fom ii — Den fjioanpdAntara FS ff AR i