Norrländska Korrespondenten – 30 juli 1859, sida 1

A::: — vens suweränitet. Men mid mote nellan de båda kejjarue i Sillarvans id 2 —4 st py a sr 7 avg tt a blef Napolcon rörd af sin oarsts tändares förtwiflan och afjade sig a dessa wilkor. Han fordrade nott Lombardiets anslutande till Ear— :inien (utom Psckiera och Mantua) amt widare Parmas förening med Viemont, men deremot gick han in vå storhertigens af Toscana och here igens af Modena restanration samt antog Meiinsciolinien säsom gräns för Österrikes absoluta herrawälde. Cres ve Cavour, upyhofwet till den rös relse, hwars ändamål mar öjfterri: karnes fullstandiga fordrnifwande ur Jtalien, har hellre ingijwit fa afr skedsanselau än att underteckna ett fredosfordrag, som öfwerlemnade Bes nedig åt Österrike. Så länge dens na stallning fortfar, är det omsojligt att denne berömde statsman, som all tid wisat få fig få mån om fin wäre dighet, skall funna beslunia sig till att äter intrada i miniseren. Han bar hyrt sig en wiila mid Chamonny, der han ämnar iilibringa sommaren DD wad italicnska konfederaticnen bes traffar, få är den blott ett däligt skamt, hwarpå ingen förständig pos ltiker tror. Hwad skall det blifwa af Modena och Toscana? Då de bäda lejsarne wilja pätruga dem des ras gamla impopulära furstar, bafwa de glömt, att dessa båda furstar kämpade mot franjffattalionffa armen wid Colfcrino, der 600 italienare betalt Jtaliens befrielse med sitt blod. Det konstitutionella partiet, hwilket hittills i decesa provinser emintetgjort alla bemodanden till lugnets frörans de, skall måhanda ej mera wara starkt nog att längre Hålla de revoz lutionåra elementerna i tvogeln. Uti Turin hade man belt öppet hotat Napoleon med Orfiniska bom ber. Öfwerallt uti Lombardiet hade trikoloren forswunnit, och i dess ställe stajade sorgefanor. Uti Livorno bade om aftonen den 14 dennes en stor demonstration mot freden egt rum. Konungen af Neapel skall hafwa, säsom wilkor för sitt deltagande uti italienska forbundet, yrkat att det werkliga presidiet skulle bewiljas bo nom, då päfwen endast skulle fom ma att fora hederssresidiet. Påfwen Pius IX skall draga i betänkande att emottaga det honom erbjudna hedersprefidiet uti italienska förbundet. Man hoppades likwäl uti Paris och Wien att besegra den helige faderns twekan genom lämps frn C -CFIA. a aa