förhatliga prestwäldet i Kyrkostaten skall sålunda wara konserveradt och ett slags assuransbolag stiftadt mot den åallj.wt holande itallellska revolutionen. Öfstertike skall bli mäftigare ån förut, då det dliv den inflyteljeritaste forbundämedtemmen både I Franfturt och i Rom, och won twifuäal steickligt Pall went att begagna aula för e sarne af penhu fin dubbla flå! meg, Det återfrår dit se, om de höfter ob det IN trees, jo a t. aFfallata i Logen cbr far aits tiil bunrefäwandtec t od för Denna jaf, siola låta sig nöja md en suy u mAÅÅ, OM de framåående italienska Vår triotetna för g8låst stola lägga hän Puna i skotet och om S: anttife stll läta den Tine dus af frigisk ata, hwarmed tejjaren nu förstått omgifwa fig sjelf, öjwer styla den i sjeljwa werket snöpliga utgangen och de nya löficsbrott, hwarull Lowe Napeleon gjort jig skoldig. (A.-Bl.) Om utsigterna för årswexten i audra länder. (Efter Ast.-Bl.) Då swenska spannmåälsmarknaden 1u mera wäsentligen beror of ställningen å ben utländsla, ha wi anfetteret wara of intresse för wåra läsare af den jorr brus fande flassen att erfara hwad tanka man har om den blifwande skorden både i ce länder, fom behöfwa spanamåäl från an. bra, och i dem, som sjelfwa wanligen erportera, Wi metrela således hår nedan underråttelset från dessa länder anggsade åtswertens utseende i medtet af denna månad. Från England skrifwes i de bäst under: rättade tidningarne Mark Lang Erpress! och Economift: Under de senare wårmånaderna ha falla ostliga och nordostliga windat warit rådande, efter ansenligt reyn i Mars och början af April. Wåderlekrn har saledes ej warit gynnsamm för weriligh ten. Oc få ha fruktträden lidit urck. och fomma att gifwa rringa afkastning. Men hwetet, fom bade blifwir nåstan för mycket tilt under den frostfria wintern, hade snatore fördel ån skada af den hejdande rwårurde fen, och de andra sådeeslugen ha ej lidti någon meha decuf, ehuru man en vd srut tade för det forn, som war ticigt sadt. Bide forn oc) hafre är nu föga mindre vift ån hwetet. Hwetet år tätare och gröfre ån på många är, få utt man nde stan fruktar att da stah ge för litet i ar, nar det ger få mycket i halmen. Detta beror dock hufwudsalligen rå wådetleken under de nåsfeljande fer weckorna. Fa vi derunder tortt, få fan man med fans nolikhet metse en sa god hwetestö d som sionocs någonsin erhållit. Fa irl teremot supcket regn eler nägra gånger siar blast, så kan der ide fila att såten tommer at mängenståres lägga fly oc halmen an utwedla sig moder på bkosinad af aren Förra weckar bar warnt mydet gvanante o bwetet går fortraffligt I ax. i Angående heskörten, fom pågår, såges ot den ide blir få stor, four man mantade för en td sedan, men dod i alman