weckting sakerna tagit, numera alls icke drömde Om ett snart förestående fredeflutr, och som hade börjat wänja sig wid den tanfen, att det ändock denna gången wore Leuis Na peleens mening att met kriget Åtadtom:ma någonting annat an itppnåendet af wissa personl ga syften. Aanu fånner man ide i etulj freda. wulloten. Men de kerta od fragmentarifa antypningar, fom finnas i telegrammerna, åro tFerf ty;rad igån för att funna! draga den stnins, art utttyct om I talies fjelfstant. get hen Å.; tna 1.. ÅAdriatista hafwet warit en tom frakt, bt som få många andra, och att de a j nFanska rätt, som hela tiden betwislat an Louis Napoleon haft för afsigt att göra någonting för Jtaliens frihet, under det de Dod på samma gång förznalkl fig, att han mejligen mot fin wilja skulle funna tomma nil beframja densamma. Ötterrile aftråder Lombardict ät — Frans rite, och drankite lemnat detta land år Sardinien! En besynnerlig kombination, som synes qå ut på att etinra Sardinien derom, att der Ar franske kejsatens å! timod och icke fina egna ansttangniangar och uppoffringar det har art tacka för denna maftutwwgning, samt att ståsta der bett wisst beroende af Franftike. Detta beroende blir få mycket större fom OÖsterrke, genom att behålla den strsta och DS dä gaste delen af fina italienska bsittmng. det vene: ian Ta områret samt Rvigelinien med dess waldiga fåstumgar, flår med snart sagdt lika fast fot och lita hotande uti Jcalien fom förut och dertill bar förmenta swåra oförråtter att wid lägligt tills faae utfräfwå håmd för. Det återstår att se, huru man ärnat up ppdraga gränsen mellan Lonebardiet och det venetianska oms rådet, om de fomm. er att ske efter den 5 umia grånsen före freden i Campo Fors uto eler efter den nyare politiskt-adannistrattwe indelningen. J senare sallet skulle Sardinien erhälla Mantua oc Peswora och fölunda ha en ide helt och hället Oc beskyddad gråns. Men dess ställning skulle bli nåstan lka farlig som förut, det skulle wara nödsafnvt till utomordentliga als ftrangningar för sitt forfswarswasen och åndod för silt sjeljbestäånd hänwisodt på Hu ämmande hjelp. Hufwuriwesutialet af ett frig, som börjats med få jtotartade löften, fom wäckt få lifliga förhoppniagar oc fom fåfert fostat 100,000 menniffolf, skulle sålunda wara en tillökning i Sardiniens landområde, hwarigenom denna stat fom me att rafna ett par millioner underjäs ter meta. Men den ullen ffa fonsenerationen — skau mejigen någon inwånda — skeall icke denna uystapade toufedecdtion båra några frutter för Jialiens frihet oc enhet? Ad, en furste-sonfederation med paåjwen 12 spetjen och i-hwilfen Östettife blir den måls ugaste förbundolemmen, med Neapel, Tocana, Parma och Modena till fina voi aa wertipg, fan man werfligen borpas någonung af en sådan! En nalien u för: bundsdag i Row skåall utan twifwel bära samma slags ftulter tör fosfens frihet och för ola nationella sträfwanden, fom vska sorbundodagen i Frankjurt burit. Det