hjertligt och sade: MIVitfommen C.de Wål! hjertligen wälfommen, du skall äta gröt med of i qwäll. Jag funde aldrig få en båttre gän. Wi ha reda på allt hwad du gjort för min buftru. Calle Wåg stirrade med fina fora ljuds blå ögon och walfode fin tuggtobal; ban Hade aldrig warit fi förlägen i sin lifstid, emedan han aldrig någonstädes mot. tagits på en gång få hjertligt, höfligt och mål. ÄÅnnu förläsnare blef han då fruntimmerna började alt ktappa houom helt förs sigtigt, med wiss fruktan, som om han warit en tam björn. Stutligen fade han: Gud signe er alla, men jag will wara en note, Om jag fan begripa hwarjöre ni flaggar få grannt för mig, fattig fate. Mind ni ide Julafton 1839, beders lige Calle TVåg, frågade frun huset, llilla flidan, med opoteföflaftan? Eit ljus uppgick för Calle Wägs ögon, ban lofte ena foten och ena armen, satte ut tapparna liksom mår man ywisslar, knäpvte med fingrarne, som ett piftolskott, och udbrast: Flickstumpan, fom jag bar genom Julmarknaden, jahal