Norrländska Korrespondenten – 20 juli 1859, sida 2

det bögre borgerskapets börs, och hwarje Jul uppstå sirider om rummet inom tor. gets gränser, och de, fom nödgas att sätta sina ständ på Slottsbacken framför hofbetjeningens bus, anse sig groft förolämpade, i fina borgerliga rättigheter. Julmarfnaden war ferdom betydlig, men är numera ingenting i jemsörelse med landsorternas martnader, Distingen, Fastingen, Wernawo, eller dylika. Dessa marfnader fördunkia och uppsluka stället Der be hällas, men i hufwudstaden mårfes marfnaden fögs. Pa andra ställen, i bodar och magazi ner, finnos alla bättre och dyrbarare waror. Likwäl fortfara åtslilliga handtwerkåre, sockerbagare, bleckslagare, tenngiutare, dokbindare och nipperhandlerslor, att mot alla den nya tidens uppfinningar MHilla fländ på Srortorge-. Bagarne unvedia en särdeles gulglänsande och saffransdoftande prakt till fröjd för barn och tjenare, fom bölja talrikt hwarje Juiaf: ton på de trånga gångerna mellan flåns den. Sedan den gamla, digra flenbruns nen flyttats till Brunkeberg är utrymmet en fmula öfadt för marknaderörelsen.