te ans:s det fr säsom ct fort ädtlmod, får en raktt:— npear jär käruer mig sålig öfwer ar Zelma får ea sådon man! rörde jag henneo mor en gång otira till rå ca wännianor; boa får rå en pårg bade far ch wole, stall njuta slytd såwäl som färurk, och bör frawiefwa oh blomfstra, fom blommoen mid cieno för Bjuder år pemmol, men bäller ide alitid fred. Tränger ingen solsträle genom ekens kiono, få Wir tet klent med vwmerte ligyeren wid ekens fot, ow Gud wet om 2ze: ide år — ot: tö ef fr myden föl i: a fer moden slunga. Det är at minjlcne ct fna medan wan lefaer. Skuggan, meafllighetins so flor, dämin ner för mycket om grafwea. Jag för mia del, war ide fult beläten mid Jels mas gud. (Fottsänes.)