Norrländska Korrespondenten – 13 juli 1859, sida 2

en wecker dep hugnades med ett besök af grefwinnan IG Det Här mycket wärre till nu, herr doftor, började grefwinnan. Jag kunde just tro det, instämde fyrfos herden, ju mera regn man rifeer utd desto mera fodras kärlefens Dlorafier, all: deles såsom dess swå soskon på marken. Min rotter har myfiifierat mig och jag i min ordning er, båsta herr doftor, bor bräs olldeles för myctet på diplomas terna i min familj ... Hwad fom då blott war en slug 3zo, bar nu blifwit en werkligyet ... E)ellertid lider Alma allwarsamt och tränar bort ... Jag år den olyckligafte moder på jorden! Ni behefwer blott såga ett enda ord, och ni blir den lyckligasic. UFU tror då att jag bör ge efter, men det år omöjligt ... Om den måtsianade menniffan ändå hade ett annat namn! Men namnet ÖOfterberg är gonsta wece kert, toder jag. De: är fammen nsott af öster, fom betecknar fölens uppgång, oh berg, ywarpå solens försia strälar falla ... Dock medger jag att Sofi, eyuru liltydigt, bade warit bärtre yän den der skräddaren då, den der