Norrländska Korrespondenten – 6 juli 1859, sida 3

Sigrids hjelp, och sedan den fremmande helsatt på henne, sade han: — Jeg kommer från Stockyolm fom kurir bar farit öfwer hafwer bit, och äm nar mig om en halftimma till Nådendal. Jag fick wid stranden genast en bäst, fom jag redan ridit trött, och måste forst bed ja om en ny, att fortsätta resan, få fort fom möjligt. Så har jag odfå ett bref till er fru M., att aflemna — fe hår är det — jag hoppas att det skall prejens tera mig bäst. Fru Mondolin förde den fremmande in til gubbarna, som reste fig och räckte fina händer åt den unge mannen, fastän de ej kände honom, men wål hang uni form. Jmellertid läste fru Mondolin brefwet från grefwinnan, högsta gynnarinna hwils fen kande fru Mondolins beslut att för lofwa Sigrid på hennes tjugonde födelfedag, om någon passande friare anmälde fig Grefwinnan rekomderade på det mars maste brefwets öfwerlemnare, od) yttras de bland annat: Den unge mannen, som hafwer min synnerliga protektion och be: wågenhet, bhafwer hört mig ideligen be