Giuseppi Garibaldi. Om denne man, hwilken, sasom general för den sä stilda armekären af omfring 20,000 friwiliga från alla delar af Star den, snart åter torde fomma att spela en framstående rol, medtela wi hår nedan några b.ografistå underrättelser. i Han är food 1806 i da bery st. N zza, hwalket jemte Savoy n want gen lenatar De basla af t. nungartket Sartiatens föl onter. Men bergnatuten at beott till halften af betvdelje for honom, då han iillika år sjömaa och började fia bana inom den fardiajfa marinen. Han war Under op: pestttonen emot Carl Alberts absolutijm och prestwåldet ide få försigtig fom Ga wour, utan inlåt fig i en sammanswarj ning, men blef uppiäckt. Han flyktade ull Frankrite, sedan til Tunle, der han tog tjenst såsom officer på beyens flotta, fastan blott för fort tid. Derester begaj han fig till Sydamerila, tog tjensii Mon. tevideo och fick öfwetbesåler på en liten flottulj, fom på Plataströmmen skulle be kampa Bu-nos Ayres. Men han blef snart trött af denna träliga tjenstgöring och efwergack LU tanttarmen; ja, walte ett wapen, som eljest ife lämpat fig för sjoman — rytteriet. Stoustu delen uf den styrfa på 3,000 man, fom samlate, måste nu följd af lokalforhålanden wata till hast, och med denna fåmpade han någon ud sasom partigångare. Så fract han erhöll underrättelse om revolutionens utbrott 1848 skyndade han uu Eucopa, der han naturligtwis beguf sig ull fur säderneslanv, men såsom ans hängare of de republifanska lårorna ide fann sig uti att tjena under Catl Albert. Twartom welle han storta den inhemska tonungamaften på samma gång öftertitare ne alldeles förjagarrd från Jtal:en Foljden af att konungadomet då icke åtnjöt allmån tillit, utt de Uftigaste I konungen sågo en gammal firnde och en ny trolig dundsjörwandt ar befont och förtjenar mmunas blott föfom en motsats ull de inuwarunde båtltte förhållandena. Till Ga:ibalstis heder dör anmärkas, art han ide deltog i de inttiget, som allatkomma ooroning i håren, och icke bitter hängaf sig at cen patletaska teftamuattonen 1 flubbarna eller udningarne, utan samlade en legion, hwarmed han fampaoe på egen hand. Det war en brofig skara af om fring 5,000 man, mera wiltt samu:ansatt ån de sulskaror, fom bilda fig I Sardinien af utwandtate från mellerstu Jtalien och slolungat från Lom batdiet. Der sunnos båte polackat och tyskar, båse årliqt solk och gamla rofware. Secan konungen war slagen, blef Gartbaldis stauning suart shopplös. Betollningen i Lombardiet wile ide tefa fig på hans uppmaning, och en ostet tilist för slingrade helt och häliet hans legion. Sjelf råddade han sia till Sswalz. men fom snart derifrån tillbaka Ul Sardinien och waldes till deputerad. Det år karakteristiskt för den tiden och detus för hållunden, att hon i iammaren upptrådde såsom republikan, således såsom tonungens fiende af grundsats, och att konungene ministrar, då kriget åter skuue utbryta