lad, och tet wore en wål ä ning. Jag har aldrig tydt om den der förlofningen. Men läs högt, din junker. Jag esterkom hans önskan och läste som följer, dock ofta afdruten af fapte nens inpass och anmårkningar. Marienthal den 5 Aug. 1815. Herr C. A. Stjernelind! Emedan jag wet att j nu hafwen fred och förmodar att ni återwändt till er hembygd, adresserar jag brefwet till den: samma, enligt er uppgift. — Tag forbi det der skräpet, som ens daft är ett företal, oc) börja Det egente liga brefwets innehäll, utropade fape tenen. Skall jag börja genasi? frågade jag, fom under tiden inhemiat hela innehål let af brefwet. — Wissi fon fal du det; till saken, till saken! utropade han, och jag forts för: Er fäsimö, Marie ... — Nå uun kommer hon ändtligen. Hwilken? — Stäns vojkel fal du göra narr af gammalt folk. Will du ej läsa, få