7. Ett bref från Wojjewodd. Sysselsatt wed dessa tankar börde jag taptenens steg i förstugan, och han inträdde med ett bref i handen, ropande Bicrorial få det genljöd i bela huset. Helt antruten inrusade hushållerskan och frågade hwad i Herrans namn fom stod på. — Ingenting, Malin, ingenting! Skyn: da hon fig ut och skaffa bit lite mat, ty jag år hungrig, förstär hon; hungrig få att jag lift Ryssarne kunde åta hackkäl och lök, om ej annat funnes, bör Hon. Malin igenslog dörren och fyndade ut, hwarwid foptenen ännu en gång ropade Hictoria och dansade kring i rummet. Jag frågade nu i min tur hwad fom fom åt honom och gjorde honom få upps rymd, och till swar derpå lemnade han mig brefwet, yttronde: D Det är beftämdt från den der Nys: jen, och du skall få fe att bon är död. — Hwilken? — Kreolskan, wet jag Måtte hon wara så längt som pepparn wäxer, den och du skall få fe att hon är död, stendöd, hör du, ty brefwet har swar