kanska banan, nya banor åro på förslag. En underhafstelegraflinea förer sedan 1854 från Spezzia ofwer Corsifa till Cagliar, hujwuditaden på on Sardinien. Jnnewånarne i konungariket äro, med undantag af 8 a 90000 judar och omfring 27,000 waldenser i Piemont, alla katoll ker. Doc finnes det protestan ska kyrfor i Turin, Nåzza oh Genua. Anda tuls de politiska förändringarne på sednare tiden räknade man i feta vet 265 muafoch 144 nunnelloster jemte 16 adoterier, och ön Sardinten war, farffe med une dantag af ön Sicilien, att bettakta son det djupast katolska land I Europa, wil fet under revolutionsstormarne oföråndradt bewarat sina kyrkliga och ilosterliga inrättningar. Klostrens grundränta upp: aid tu 73 millioner fruncs, four morjmar rar ett favital af 150 millioner s. m. Men år 1855 hafwa, tid wate fonnn Viltor Emanuels energiska karalter, samiliga fv stren blifwit upphäfda i heta konungariset, hwilkas medlemmar ej egnade fig Åt pre difo-embetet, uppfoftran eller sjukwården. Jn newånarne i sardiaska monarkien kalla sig italienare, men äro en blandning af ligurer, gallier, romare, göthec, longo. barder och på sednare tiden inwandrade toskar. Ren italienska talad ingenstädes i konungariket. Den lågre delen af berott: ningen på ön Sardinien talar en egendomlig, af jp an ska, italienffa och arab ska blan dad dialekt. På fasta landet år det franjyska språket ej allenast förharrskande hos mer ån 300,000 savovarder, det griper åfwen öfiligt och sydligt omfring fig ånda till geänsen of Genua och det surdiniska Lombardiet, under det att det i städerna är konvetsationsspräåket inom de bildade flagferna. J norra Piemont bo i fem sydligt och sydostligt från Monterosa ut: löpande dalar åtta tysktalande oblandade församlingar of gammal burgundisk stam. Oatltadt talnfa skolanslalter oc fyra universiteter (i Turin, Genua, Sassari och Cigliatt), stod underwisnmaen, fom ända tä dr 1814 uteslutande befann fig i jesuiternas Hinder, i konungariket Sardinien på en rått läg stänpuntt och före, mår endast långsamt höja fly ut drita Hille ständ. Politiskt år konungariket Sardinien ine delt 1 ft ktetsar eller neneraluntendenfer, I hwilka äter förderfoda i 50 provinser. De fretfar, fom benämnas efter städerna, äro de fer piemontesiskn: Turmn, Cuneo, Allessondria, Soria, Novara, Veacelli; de twå savop.ska Ghambery och Aaneco; de tre ligurmta: Nag, Genus, Savona, och de tre sacdinisk.: Cagliari, Sassari, Nuora. Hwarje promins indelas widare i under afdelniagat, kallade Mandamenti. Af de befåstade staderna i furstendömet Piemont år Turin den wimtigaste, huf. wuostaden i Sardinien och s:gl. residenset med öfver 140,000 innewånare, ståtliga palats.t och ett ganska starkt citadell. Wid Susa börjar den pråföga dbaufeen öfwer Mont-Cenia, fom kostat 123 millioner francs. Bredwid denna stad refer fig den år 1797 bemolerade, en nu äter uppe: dyggda fåstningen Brunetta. Den från Franitue oc Sovoyen ofwer Mont-Gen.pte förande wägen sky das af fortet S:t Erilles wid Dora. Åswer Fenistrelle och Pinerolo (eller Pignerol) wid Clusine äro befästade, under det de fordom starka sortififationemerren wid Cuneo (Coni) blifiuw olugdo. Åjwen Ceva år ej fäsining mer. Detemot har på sednare tiden en stans blifwit anlagd mid Vinadeo wid Stura, och den lila, af frans männen demolerade fästningen Bardo e mellan Aosto och Jorea, ätta mil norr om Turin, har biijwu åter uppbuggd af tonung Carl Aibert, och få förträffligt ut: ruftad och försedd, att den anses för ointaglig. J Savoyen bygades först i sed. nare tidet fäftningen Epeikon på en höjd wid Are, till förfwar mot Frankrike af mwågen öfwer Mont-Cenis. Ett wigtigt citadell eger sardiniska andelen af hertig: dömet Mailandi staden Allessandria, hwars saånnmgswerke nast de i Casale, äro af 2 2 AA 2—2 — .6A 42 —