Norrländska Korrespondenten – 22 juni 1859, sida 2

Twenne min fars och farbroders, kanske mer den sednares wänaner, moro nårmwars rande och undertecknade fom wittnen kon traftet. Samma natt praktiserade min fader sig hemligt ur Stockholm, hjelpt af sin broder, och som belöning hade denne emottagit Stjernhamra egendom, hwilken ännu den dag, då jag skrifwer detta, af hans son Fabian innehafwes. På min fader och vågra andra, hwilka liksom han flydde, kastades nu största skulden til sammanswärjningen. De ef terlystes i hela riket, men anträffodes icke, oc fom de woro fränwarande, fingo de ätnöja fig med de närwarandes beslut och dom öfwer dem. Ungefär ett decennium derefter, då 1772 års revolution inträffade och fafer: na antogo det skick min foder och hans wånner öHgskat, återwände de ändra til sitt fädernesland; men min far war till följe af en revolufion i hang egen far milj hindrad från att återwända. Kort efter det min får lemnat landet, reste min farbror till Stjernhamra och qwardröjde tills widare derstädes. Han wisade sig under denna tid så öm och deltagande, att fan helt och hållit til