Hans toilett är wårdad. Hwit wäf och hwita pantalonger, nästan af euro: peisk snitt, förstås likwäl utan hällor. Der utanpå en blå wid rod, snarlik wåra fom; narpaletåer, men med rika guldbroderier. Sin måssa tager han aldrig of, icke ens för en drottning. Han spisar med den, sofwer med den. Turkarne hafwa alltid warn ängsliga för fina huswuden, och de ba nog haft ål dertisl. På broöstet bår ban redan 4 a 5 keaschaner, och man be böfwer wal ej tillägga, att man har plats för ännu flera, ja för ala den curopriska monarkiens. Man har sökt utforska orsaken til den egyptiska prinsens resor oc trotdde först hans afsiat wara att söfa sig en gemål, och nog ser han ut för att bli en stadig man; men sedan man fått weta att han redan år förmäld med sjelfwa florfulta: nens dotter, få tolar man om politiska skäl. Måhånda har han kommit till Stans dinavien, för att, i händelse af förwecklingar med wår åstra granne, lägga fin tyngd i wågskålen. Hans håghet afresle siålidne måndag, men dessforinnan lärde han of fota kaffe på turkiskt fått. Man lågger keffet. mar let til vet finaste pulfwer, uti en liten bleckvanna, hwilken, s:dan man pågjutit erforderligt watten, hålles öfwer en gaåe låga till dess kaffet tre gånger kokat upp, hwarefter det förtäres utan foder och grädda, men med sumpen, hwilken anses för det alltaläckraste ow följuktligen år att rekommendera hos wåra damer, som fån ske tro att sumpen endast duger till att svå uti och med denna intressanza under: rättelfe affluta wi wår artikel om den egypnska prinsen. (Jhustr. T) Konungariket Sardinien. Den sardiaska monarken, fom omfattar en areal af 1,372 qwadratmil med omfring 5 millioner innewänare, beftår af ön Ear) dinien och fasta landet. På det sed ore kommer med 937 qwadratmil 4,400,000 innewånare. Feta landet sönderfallet genom den nar turliga indelningen of och bergjystem i tte hufwudbeståndsdelar: 1) landet på andra sidan Alperna, hertigdömet Eavoven, fame landet för den sardinista monarkien; 2) landet emellan Alperna och Apenninerna i öfra Pocgebietet, furkendömet Piemont, nuwarande hufwudlandet med residenset, jemte hertigdömet Montferrat och fardini ska andelen af hertigdömet Måailand; 3) landet på andra sidan Apenninerna, fom innefattar hertigdömena Nizza ech Genua jemte det under sat diniskt beskydd stående surstndömet Monacho. Den naturliga beskaffenheten hos desja den sardiniska monarkiens en skuda bettåndddelar år mycket olika. Savoyen år till fin katafter ett bergland, det hönsta af alla Eutopas alpländer; Piemont ligger til största delen i Pofledens jrukbara dalgång och hertigdömena Nizza oh Genua omsluta hi en blomstrande trädgård den herre liga liguriska hafswiken. Lilsom de enskilda delarne, har naturen äfwen rundtomfring genom floder, berg och haf styddat har konungarikets fasta land. J söder bespolar det liquriska bhbaf. wet dess luder, i wester år Saroumien ge nom floden Var, hassalperna, de Cottiska och gråa Alperna samt genom Rohnefloden skiljdt från Frankrike; i norc bilda Genfetsjön, de Penniniska och Lepontinska alperna gränsorna mot Schwets; i öster ändtligen draga Lago Maggiore och Ticino (eller Tessin) aränslinien emellan Sardinien och Ostectike. Som landets bhujwudflod fan Po anses, fom i fig uppta ger från wester Clusine, Dora Rwaria och Dora Baltica, Sesia, Agogna och Ticino samt från hoger Braila, Maira, Tonaro, Ccrivia och Curene. Klimatet är på fastlandet lika skiljaktigt fom sjelfwa jordmånen. Piemont år i SBi ef ooo ——— — ——aa— — r— — — — —L—?— — —— — —