Norrländska Korrespondenten – 8 juni 1859, sida 2

spåra det för schovotten. På Johans von Leydens eget fräcka, endast på begabberi åt biskopen gifna råd, att kringföra och wisa honom för penningar, blef han nu werkligen, tilfams mans med fina båda kamrater, Knippers dolling och Krechting flere månaders tid fringflåpad i Tyskland til hin oc ätlöje. Åndiligen slog hans sista timma. Härs om berättar Sleidanus i sin krönika föl jande: Den 20 Januari 1536 återfördes de (fonungen, Knipperdolling och Krechting) till klostret, der hwar och en erhöll en sersio wakt. Samma dag ankommo ers febiskovens af Köln och magistratens i Cleve deputerade. De 2 följande dagars ne anmwändes, för att genom fromma förmaningar återföra dem från fina wil lomeningar. Konungen erfände fin fynd och anropade genom böner Christi förs barmande, men de andra twå erfände ej allenast ide fina brott, utan förswarade till oc) med härdnackadt fina gerningar. Följande dagen utfördes fonungen på schavotten och blef bunden wid en påle. Twå bödlar med glödande tänger woro närwarande. Han teg wid de 3 försia