uöii 33333e sig 40, och den sednare 50 dagar efter påst. Det war såäledes af största wigt sör fyrkofäderne at: få tlfrerstälkande fom mije ligt bestämma rdagen för simnämda fest, ef ter hwilken de andra skusle rätta fig. Man skulle fastställa tiden för påsken, hwars dur tum man ide fånde, o wid denna t:d hade man ide heller till fin bjelp någon fåfer metod för beråfningen af stjernornas rörelser, utom det att tradittonernas aft ronomiffi uppatster woro attveled för obe stämda, för ott funna läggas till grund för frågans lås-ing. Då man åfwertpaar fig om omöjligheten att på annat sått fli ta swårigheten, bslöt wan, för att så myc fet som möjligt förlifa tradttionen med den af de asttonomiska föeterlserna antpdda tiden att päsken skulle hwarje år firas söndagen efter första fullmånen, som inföll et ter den 2) mars. Till foljo af denna be ståmmelse fan naturlatwis denna första fulmåne aldrig inträffa förr ån den 21 mars, och påsken sålet es ide firad förr än don 22 mars. MUster wårtt århundrad: sins det ännu blott ett erempel vå, att päskdagen infallit vå föcsta dagen efter fuls månen I mars månad, och det mar 1818, då påsken slrades den 22 mars, År 1856 inföll första fulmånen efter wårdagsjemningen på fredagen den 21 marg, hwadan påff då firades följande söndag den 23 mars. J acllertid hinder det i allmänhet wida mindre ofta, att påsk fan infalla i mars ån i april, ty u rder de 53 år, fom förflutit sedan detta århundrades början, har påsken infallit 41 gånger i april, wen blott 14 i mars månad. DÅ påftn fon infalla redan d. 22 mars, fan den också fördröja fig till,den 20 april, hwolfet sked. de år 1851. Åren 1810, 1821 och 1832 inföll påsken den 22 april, och år 1843 inträffade den icke förr ån den 23. J år har pasken ide kommit förr än den 24 ar pril, och ffålet dertill år följande: Wi Hafs wa wisat, att efter de af kyrkomötet i Nicea säafistälda bestämmeljerna skall påsken firad förfta fsöndagen efter dagen för den första funmånen efter den 20 md:ars, men år 1859 inföll fulmäånen twå dagar före den 20 mara eller den 18, hwatföre påsken ide tunde fitas förr dn söndagen efter nast der: på intäffande fubmåne, hwilfen ide inföll förr ån den 17 april, men som detta jun war en föndag, måste påsken uppskjutas till följande söndag den 24 april. Sw. T.) — Werldcus elegantaste köttbod. Paris har helt noligen erhåslit en ny märk wärdighet, neml. en ny fottbos tiuhörande slagtacen Duval i Rue Tronchet bakom Madelaine-kyrtan. Detta storartade fött magasin, hwars öppnande i sistlidne Mars månad samlade en stor folkmassa, fan med rätta göra ansoråk vå att fådas werldens föraämsta föottbod. Dass sacade år omkring 50 alnar lång och helt och hället af hwit marmor, med pelare och gesi a set af porfyr. I butifen är läånas wågaarne en dubbel rad af hyllor, litaledes uf pwit marmor och med pelare af brons. Öfwer hydor na går en tredubbel rad af jernstänger med krokar, på hwilka föttet hanger. Miot i rummet år en springkålla med bäcken af porfor, 3 alnar i diameter. Waser med blommor samt undra prydnader äro an: oragta rundt onkring och gifwa de upp bångda warorna, fom i sig sjelfwa ide hafwa något inbjudande, en behaglig an: blid. Butikspersonalen består af 39 personer: damer i sidenklädningar och smaffulla tolletter, samt slagtardrångar, med fnöfmi: ta förkläden, i skjortärmarne oc) omsorgsfullt friserade. Första dagen denna butik öppnadeå, såldes der föttet af 20 orar, 20 tulfwar oc 60 får. Sjöfarts-underrvättelfer. Sundswalls Import. Med driggen SÖster Risöer, C. Jensen, ifrån Arendal: E. Bredenberg. 2 kaggar anjovis, 2 lador öl. — Med skerpe: Irec ne, XY Råberg, från Cadiz och Göteborg: — rn —— LA t— LL rr v————————LL LL Mp — ::— i — e —AÄaW :k?;?h c —— :w:,? g—— n;TjU AAWAWA( ä OMWA RADAR BSR FADER NIRO — — i i Wifsta Marss Bolag, 8,925 tubiffot fots; fafep oo Man om Ösdenr rorphäf OK 7