Carl Renström. (Forts. fr. föreg. N:o.) Stundow utmanade Renström sin gäst art dispurera med fig om något mörkt flålte i Skriften, för art hindra honom då ban wille framdraga något fom fun: de störa Rensröms samwete; men Archer gick ej gerna in bärpå. Jag tror ide ott du är wuxen att dömma öfwer Guds Ord, fade han; dur förnuft år mål dugligt att dömma om bewisen för Guds Ords trowärdigbet; men ingen menniska fin få vått insigt i def läror, förrän Cyrinii finne bor inom horom — förrän samma ande fom har difterat det, bar uaderwisat hang ande att emott ga der. möyde, svarade Renström, du wet huru obehagliga vina trånga och person. liga relividfa asigter äro för mig. Jag anser för min del att den fanna relir gionen år en sak mellun mitt samwete oc ven Alssäåktige, bwilken ingen annan menniska har råttigbet att blanda fig uti, eller ens fan jörjia.