— 6 Hhunnnrrrii Ofwerallt utbrato mid kejsacens ankomst de lisligaste bixallaåron. Hans fit hade mäda att ana fig wag midtigenom folkt:assan, som tvär de des omiriug hans wagn. Fonsiren uti alla bus woro upnprolda or dias dare, som swänade hattar och någ dukar. Åldrig blef en hrer; are bes ledsagad ar innerligare oustningar om frangäna. Kejiarinnan, fom afwen lifligt helsades fårom tilloitwen gemål och öm, modig moder, äterwande från dbatera au till Tu lerierna. Den irr wid midPdagstiden anfoms mo kestaren och Prins Stapoleon rit stellane. Te metiegos hpå ban ute den af myndighrierna, trupperna, hwilka wero oekarerade med Sanct Helensmedaljen, famt en oerhord menniskomasa, fom bet; ade dem med stormande stra llarop Jnskexpninge Ht för sigg ick gell an, och kl. 2 nsseglade eskadern. Times meddelar, enliat bref från Paris, act krjsar Å iannolcon åmnar i slutet of denna månad eder senast i början af Juni inrycka ut Mi lano. Wid ercligheter, fom nyligen egde rum uti Tarbes, måne trupperna gifwa eld, hwarwid 7 bonder fiupade och 10 blefwo fårade. Borge mäjtaren, ofwersten wid mwoltiaererz na, flera ofsicerare, soloater, Arkö darmer, tudöctjenter och polisarenz ter blefwo under uprträdet fårade, till en del gansla farli gt. Gencralpickuratorn i Dijon har utfärdat ci cirfulär till prokuroto rerna i hans arrendissement, k Nvar: uti han uppmanar dem, att under de närwarande krigiska tiderna strangt mala öfwer pressen, förs hindra utspridandet af ofwetdrifna eller falska underrättelser, äfwensom hafwa en waksam ppmärframbet på muntliga yttranden under det när warande erceptionella läget; ty nu galler det att koncentrera alla föns slor i den enda tanten: Frankrikes fana, Frankrikes åra. Från Marssille afsandas oafdrus tet stora massor trupper, hafrar, fas noner och triasmateriel till Genua. Afwen uti Algier fortfar infferpningen af trupper. Den 9 dennes afgingo skeppen 7I onae, med 1:sta regementet afrikanska jagare, och Arcole med 75:te linieregementet från Algier till e Genua, Dessa trupper hora till prins Napoleons kår. Grefwe Persigny insleppade fig den 43 dennes i Calais, for att med en engelsk poftångare afgå till