Norrländska Korrespondenten – 18 maj 1859, sida 3

i sitt hjerta kände sig mindre harmsen, ån han sjelf wille tillstä. Det hjelpte icke, att han upprepade för sig sjelf, att han war en lekboll för en intrig, uppgjord mellan Charlotte och hennes dotter, och han föresatte fig, att kullkasta deras planer och stöta dem tilbaka med wrede; det war liksom om hans bjerta blifwit öppet för öfwerseende; för första gången fann han sig sjelf alltför tålig och mild! Han beslöt att ätminstone iafttaga tyftnad, för att derigenom beteckna fin wrede. Madame de Nugel förföfte ide att bryta denna tystnad; men majoren kunde ide undwika tusende små artigheter, fom hon wisade bonom. Hon wisie förekom ma hwarje hans önskan; hon satte för bonom de rätter och winer, hwilka hon från fordna dagar kände, att ban tyckte bäst om. För första gängen, efter 15 ärs förlopp, årerfann han denna milda, bepröfwade omwårdnad, fom mannen endast finner bog den qwinna, fom delar lifwet med honom, och hwilfen til och med en dotters ömmaste kärlet icke för. mår ersätta. Man refte fig upp från bordet och gid