Nyårsaftonen. Af Emil Souvestre. (öfwers.) (Forts. fr. föreg. N:o.) Majoren, fom samwetsgrannt rättade fig efter alla gomla plågseder, swarade sin dotter leende, att han belt och båls let öfwerlewnade makten åt henne och William. — Saledes underkastar du dig till alla delar S:t Sylvesters lagar? fade Dorothea. — Fullkowligt, swarade Loffen. — Och min berr pappa gifwer sitt hedersord på, att han för det återstäende af dagen erkänner siaa barn för hers rar? — Jag sätter mitt hedersord i pant; nu få wi se hutu j wiljen bruka er makt. — Jag utwäljer wåra wåänner till do mare, fade Dorotrhea, wändande sig till ve främmande; dessutom bar jag en råds gifware i bakhåll. — Pwem dår