— Genom nådigt bref af den 3:dje Wecembet sistlidne år år föreskrifwet, att s ny poftgång, en gång i wedan fram och I I åter, skall inrättas emellan Nordmaling o oc Bjurholm, samt emellan Skelleftaå, Norsjo och Jörn, afwensom att Wdfeles posten fall taga mågen genom Wännäs.. — Af de sparsamma underrattelserna från frigsteatern mill det synas, yttrar A. B., jom skulle österrikarne ha alldeles uppgifwit fin plan att söka i en hastig wåndning bemafniga fig Turin. Det är I. swårt att efter de knapphändiga telegrammerna kunna sluta sig till om tångfams heten i deras framåtskridande föranledes genom det ihädiga regnet eller genom unserråtteljen om fransta truppers ankomst till Genua somt om revolutionen i Toscana och af fruftan för att få fin retråttlis nie afffuren. Denna fruktan synes wara få mycket mera beråttigad, som franska trupper redan hunnit besatta Alessandria och Casale. Af underrättelserna derom att österritarne äånnu endast stamträngt till Camdio, en foping i prowinsen Lomeslina, föder om Mortara, skulle man tunna sluta dertill, ott de ärna intaga en I: anvaktande och få förmånlig politon fom möjligt bafom Agognafloden. Under ti den har en osterrifist truppstorka gått öf. wer Po wid Carnale (förmodligen gent öfwer Stradella) för att operera på för dra Po uranden och emot fänningssoste met Alessandria-Tottona—Casale. As underrättelser från Turin erfar man, att fonung Biftor Emanuel redan den 29 Aoril tullsammans med be franska befålbnjwarne marskalk Canrodett och general Riel gjort en utrflykt från Turin till Dora Baltea, för att taga i ögonsigte denna wigtiga förswarsposittion emot en i rikt nina åt hufwudstaden anryckande fiende. Till Toscana hade redan den 30 April ansanot sardinske generalen Ulloa, för att öfwertaga befalet öfwer storhertigdömets armå. Furstendömena Massa och Carra ra, fom uppsagt hectigen af Modena tro och lydnad och ställt sig under Sardini eng öfwerhoghet, hotades uf modenesiska trupper, mn fardinska regeringen hade kickat en truppstocka dit, för att skodda dem och upprätthålla kommunifationen till lands mellan Piemont och Tojcana. Mur döma af forrefpondenfer från Nom räder nmcken jäsning derstädes och åtstilliga mar nljestationer ha egt rum, hwilka framfals sat en proklamation af franske befålhafmaren general Govon, hwari han uppmar nar befoltningen till stik het och sans. Säwal från östertikisk som från jardinsk och fransk sida finner man nu en mängd proklamamoner, manifester, ministertella skrifter o. s. w., hwifa, allt efter den siåndpunkt fom hwar och en af de ifrår gawarande regettugarne intager, olika fram sialla anledningarne tl krigets utbrott, söta wålta bela answarigheten derför öfwer vå motståndarens sida samt taga him. ten till wutne och beskyddare för fin råttwisa faf. — Landswägsgrindarne. Konungens besallningahafwande i Christianstads tån har förordnat art tills widar. grindar icke utan wederbörlig tillåtelfe må andringas öfwer allmånna wågarne i länet å ställen, ver sådan ide redan dlifwit wid behöriga stängseldelningar jöresktijne, mid vite af tio cor rmt och våföljd dessutom att få dane obehörigen anbragte grindar warda genom kronodetjeningens försorg på egare neg befoftnad undanröjde. J sammanHang härmed ha fronolänsmännen blifwit anbefallde att oförtöfwadt werkstalla undersökningar öfwer läget och tillkomsten af nu befintliga Frindar öfwer admänna sandawagarne, atständet dem emellan samt utlåtande om ähwilka grindar utan olägenHet funna borttagas. Det blir andra tider!