Norrländska Korrespondenten – 27 april 1859, sida 3

landfast, i följe hwaraf man hyser den förmodan, att en och annan weda fom mer att förflyta innan wi funna förwånta öppet watten til brobänken. Detta oaktudt ligga för anfar i yttre hamnen 13 feglande fartyg. — I måndags wid middagtiden an lände från Stockholm til nyssanämnde bamn starens anda äångfaripg: ESundswull med fraftgods och passagerare. — Med berömwärd omtanta for bibes hällande af det pryrliga i ftareng omgif welse, har nu magistraten utfärdat förbud med wite af 10 rdr rät för åwerkan af den tunna småskog, fom ännu lemnar någon betäckning på det norrom staden belegna berget. Ehuru i elfte timman, år dock detta förbud ganska wålkommet för alla, fom meta att wardera det behag, fom en wacker qranskog gifwer åt det eljest kala eller skrofliga berget; och hoppas wi att med den na atgärd en gräns blifwit satt för den mångäriga wandalism, hwarmed denna skog härstades hittuhl blifwut skoflad och misshandlad. — Till undwikande af namnförwerling får redaktienen af förekommen anledning upplysa, att L J Hellman, fom år sokande ull Torps pastorat, är kyrkoherde i Öfwer Kalir. En liten brefwerling. Hernosand d. 25 April 1859. B Eftersom jag i min fifta epistel war nog oförfigtig att utlofwa fortfåttning od du derjemte i din skrifwelse päyrkar denjame ma, får jag nu presentera det tredje uf mina prosaiska foster. Skulle du wid ge nomlåfandet finna att du missräknat dig, få twår jag mana händer. Du har ja welat. Mitt nog länga dröjsmål härmed förefaller kanhända dig bejvnnerligr? J få fall får jag såsom ursatt nämna, au trägnare goromal, kanhanda äfwen tid någon del den behagliga wårluften waru orsafen dertill. Eter dessa premisser går jag nu til hwad jag egentligen har utt sågo. Ett werk, som snarligen borde vmorgas niseras i lifher med andra framatgående staders, ar onekligen harwarande auf tionswerk. Såsom man litet hwar fånner, tillgår derwid på ungefär foljande sått: Man inlemnar de saker fom man önstat bortautnonera; försaljning eger tum, den auktonswerket uutommande provisionen uträknas, räkningar utskrywas och aflemnas till egaren. Såtiuwoda år alt: mål bestaldt, men nu tillkommet en finfigare omståndighet, aemligen att få alla dessa råkningar forwandlade i redburt mynt. Dermed får agaren till de försal da affekterna toa fig bast han gitter. Til yttermera wieso tär han mid samma tills fålle råfningarne honom ullstallas nojet utbetola den ratt artiga provision för före saljningen, fom ullfaller autuonskammare och magistcat. Månne det wore otimligt begärdt, att samma auktoruet afwen bee ftridde beswårett med inkasseringen? Detta kunde ste på flera satt. Det enrlaste, wars på flera stader lemna erempel, wore fans