Kongl. Maj:ts nadiga Förordning, angående tilnvertning, wård och försaljning af krut; Gifwen Stockhnims Slsott ven I (Sof fr. föreg. n:r.) 8 12. Jdfar någon minuthandel mer frut, utan att oettiå wara berätti nad, ehet på annat ställe, än det, fom af weperbörande myne digbet blifwu bestämdt, böte, hwarje gang åtal ster, från och med femtio tilt och med etthundra uifgdaler, och wate det frut, fom af honom innehafmes, förwerfart. g 13. Krut må ej af saljare wid eldeljus ut. lemnas, wid bot ef tjugofem HU od) med femtio tisådalet. 8 14. Kruthandlonte må uti fin fårsäljningsbod ide vå en gång innehafma störte före råd af ktust, ån tjunofen skalvunt; Marans pe honom lilwål dessutom tillätet ov uti särstild inom samma egendom befintlig, wal tihsluen och med safert lås förjedd lågens bet, i nårheten hwaraf icke finnes eltstad eller annan eldfarlig inrättning, Hålla ett yttetligart ftut upplag af högr en centner, fom bör förwaras i wål öswertäckta, fasta och sulfomligt tåta förl antingen af fon. par ellet foctennt bled, eller och af ttä, med wilfor att i färlens sammansättning jan ide må ingå. Öfwertrader någon hwad i denness fins nes föresketfwet, bete första gången från och med etthundra ni! och med twåhundra tiksdalet. Sker det andra gången, bote dubbelt, och bafwe dessutom fin fruthans delsrätlighet förwerkat; warande, i bagge fallen, det frut, fom den handlande finnes ulofwet nllätet förråd innchafwa eller i utseende hwarå stadgade sotrsigtighetsmätt ide åto iakttagne, förwerksadt.