Norrländska Korrespondenten – 20 april 1859, sida 2

icke styrer sin tunga, utan bedrager sitt hjerta, hans Gudstjenst år fåfäng. Tun: gan år ock en eld, en werld full med orätt. Den beswittar hela lekamen, och upptäns der all wår umgängelse, då han upptänd är af helwete. Farer efter frid med allom och efter helgelse, utan hwilken ingen fär se Herran. J fäder, reter icke edra barn, på det de icke skola warda klenmodige. Så kläder eder nu, som Guds utforade, helgon och älskelige, uti hjertans barm hertighet, wänlighet, ödmjukhet, faftmor dighet, längmodighet; och undrager bwar-. annan och förläter hwarannan — Guds frid regere i edor hjerta, att intet sker med kif eller fåfäng ära. mJetta är endast några få foråf, bland alla dem fom jag kunde uppsöka för er, fortfor Maria Carlsson. Wrede och trätor äro i Guds Ord uppräknade bland köttets lustar och stä wid sidan af andra synder, fom synas oss madet wedertyggs ligare. Men det är sagdt om alla fådas na utan åtffilnad, att de fom fådana göra skola ide ärfwa Guds rike. Bedrag icke längre er sjelf med att kalla denna föttets lusta ett litet fel; utan sök bjelp deremot hos Gud, fom fan hjelpa. Jn