Norrländska Korrespondenten – 20 april 1859, sida 2

gen, fom upprigtigt sökt och welat mot. taga förlåtelse i Jesu blod för denna fås fom alla öfriga fonder, har blifmit bort flött utan hjelp. Genom tron på Jesus fan äfwen denna fiende bli öfwerwunnen; får Han wara er Frälsare, få skall Han wistt lära er sitt ödmjuka oc saktmodiga sinnelag. De bekymmer som nu gräma er, skola då kännas helt annorlunda; ert bem skall ännu bli lydtigt, och er make och edra barn skola funna fröjda fig der. mJag har aldrig tänkt på alt detta förut, fade Anna. ÅJag wet, att jag ofta är häftig och förifrar mig, od brus far då ord fom jag ej borde; men jag bar ej insett, att det war en fynd. Jag för ett sträfsamt lif för mina barns skull, jag försöker att hålla dem i Mid och kläda dem anständigt, och jag har ansett detta för min pligt. Fa, goda mor Nilsson, men ide hela er pligt, sade Maria Carlsson åter. Hon sökte nu göra för henne klart, huru man wål måste sörja för kroppen, men på samma gång ide heller försumma den ännu långt dyrbarare själen. Man och hustru, fade hon, ha i sanning ett stort answar; säsom medwandrare genom en