Halffekels-feften den 13 Mars. (Forts. fr. föreg. n:r.) Dn metgaf slutligen åt ett af ceprefens tattonen waldt utskott den speciella granff ningen af statstrådets protokoll samt råts ligbeten att, derelt detta uiskott skulle ans mät fa, att statsrådets ledamåter samfäldt eler en eller flera af dem uti deras råd slig om allmänna mått och steg icke iakt. tagit rifets sanstyldiga nytta eler att någon föredragande ide med owåld, nit, frid: lighet och drift sitt förtroendecmdete utöfs mar, folfetå ombid stulle funna bos for nungen skeiftlgen anmäla fin önskan, att han toille Ur statsrådet och från embetet stilja ben eller dem, mot hwilla anmärfs ning blifwit gjord — med ett ord, den nya konstitutionen innebår i fia oswikliga garantier mot maftmissdrufen, såwida nems ligen konungens rådgifware och framför allt tepresentationen wide rått begagna och utöfwa de rättigheter, grundlagen dem tillerkände. Sant år, att en slutslen ännu fattades i den konstitutionella byggnaden och att denna del of grundläggningen öfroerleme nades är de fromma ånsknngarne för framtiden, nemligen nationalreprefentatios nens ombildning. Men då man öfwer wäger, art den nyn regeringsformen ut. ardetades under det ånnu tifets fiender. på alla sicor stodo i wapen och att detta arbete fullgjordes på icke mer än twenne wecor, lärer något ränwist klander derför ide böra träffa de mån, fom hade detta högwigtiga uppdrag. Nämnas må lifwäl här, att innan rifddagens slut, konsitutiorsulskottet afgaf ett särskildt betänkande af den 24 Mars 1310, deri det wisar fig, att reprefentanter af alla riksstånd den tiden, åhvan i detta hänjcende, stodo wida framför den tid, fom sedermeta följde, och hwars anda Ännu bedröfligen ttycker oss Dessa lagstiftare ute tryckte nealigen den grundosats, att stäåndsfördelningen wote det hufwudsakliga fela! i wår reptesentation; att en reprefentas tiongföråndring borde afhandlas i Hela dess omfattning och förflaget dettull byg gas, ide på fädana jewiningar, fom blott stulle göra det till ett lappwerf, men på grunden utaf allmän rått i förening med allmän såkerhet; samt slutligen att Der första wilkoret wid en representationsförändring skulle wara: att alla swenska mede borgare, utan åtskiulnad till ständ, yrken ellet lefuadssätt, skulle wara berättigade art deltaga i malet af nationens befull måfeigade för wården af def tagftiftuing, och att utöfningen af denna walrättighet stulle endast bero af egenskaperna af bor fast, oberoende och fullmyndig, fom anses erforderliga för samhållet, till borgen för brufet of en sådan rättighet Betlagligen blef lislwål det detänfande. deri dessa och många andra begrundange wärda satser i afseen de på en representa. tionaförändring uttalades, hwilande til påföljande rilsdag, och huru det sedan gått med denna stora fråga weta wi alla och bafwa med fmårta erfarit. M. H., då jag nu har den åran före flå en Mål för 1809 åre gruntlagsfittar re, råfnar jag deribland ide blott de for sictländske män, hwilka utarbetal och för rikets ständer framlagt förslaget till reger ringaformen, Hang Järta, Arel Gabrlel Siifwerstolve, Gudmund Adlerbeth, Lars Augusst Mannerheim, Balzar Bonislaus von Piaten, Salomon von Stock nström, Anders Fredrik Skoldeband, Carl von Rosenstein, Carl Gustaf Nordin, Swen Wijkman Casperson, Johan Reinhold Blom, Daniel Eberstetn, Johan Gustaf Gahn, samt slutligen dannemönnen Matts Persfon, Anders Janson Hockert och Jon Jonson — utan jag hänför, mina herrar, till pessa grundlagsstiftare äfwen swenska fols kets representanter wid 1809 års riksdag, hwilka dä wisade fig få wuarmt fofterländ sta och i fina beslut enhålliga att, ock ladt i några delar skiljaktiga i äsigter, de efter en a twå dagats debatter untogo het framlaada förslaget till ny reaerinade)