börd stär dock mannen ugn, om cu vite werlden fölle i rumer omkring honom:. Deras företag kröntes med framgång, utan att en droppa blod bliswit spild, och grunden war lagd till en lockigare fram tid. Wi må wal saledes deraf bewara ett tacsamt minae, oc) Det så mycket mera om wi kasta en blid vå def följder. Snart följde ett nyit statssäck med lagbunden fris het och en stark men begränsad fonungar makt, och ändtligen befäåades uppå SMerges thron wårt nuwarande konungahus, under ywars wisa och milda styrelse, fe dan def förde hjeltefonung tyftat det be ttyckta sandet till et anseende i Europas rädslag. fom knappt kuanat wåntas uf en maft af andra ordningen, wi fått åtnjur sa en nåra 50)-årig fred och i lugn fun: nat utweckla wåra institutioner och förs kofra wårt wålständ. Gkefwe C. A. Adlersparre besteg derpå tribunen och uttalade sig på följände sätt: M. H. För den storartade hedersbetpgelse, fom I dag blifwit wisad Georg Adlersparres minne, anhåsler nu wördsamt hans äldste fon att få aflägga fin lifliga och innerlis ga tackamhet. Hwad man tänfer och yttrar i ett få höglidligt od betydelsefullt ögonblick, fom detta, och uti en krets fom denna, uteflutande bildad i ofsigt att uttala sympatier för en bemätkelsefrull handling, det will man helst skriftligen afgifwa, på det att det yttrande man haft ej må funna på föras någon annan fårg, ån den janne skyldiga. Om någonsin företrädeswis, så bör, I ett fall fom detta, mannen wara ullsinnandes bafom sitt ord. Nåwål, mine herrar! jag måste då åre ligt och utan omswep befanna, att hwad som nu föregår här, det har jag länge watit öfwettygad om att det — förr ellet fenare — skulle inträffa. Det fade mig min tro på den tidderlighet, fom utgör ett af de främst framstående grunddragen i swenska folkets faraktet, bet sade mig min tro: att all werklig föttjenst ide undgår fin belöning. Det är wål sannt, att hands lingar af en mera omfattande art och af en högre och djupare betydelse Underftuns dom få ganska långe wånta på ett asimännale erkännande. Detär detta dröjsmål fom gijwit anledning tll det ofta förnimdara påskäendet, att folfet har så swärt att wara tacksamt. Påståendet är grundfalskt. Förhållandet med dröjsmålet år, att då en naton går tul doms med tildragelser af mera genomgripande natur samt öfwer personerna, som framkallat dem, will den ej bero af ogonblickets maifwel. fer, utan lugnt och wärdigt undersöka förhållandena och derefter fatta sitt beslut. Med ett ord, ett folk, fom skall döma, fors drar fin tilbörliga betänketid, innan det utdelar lagerfronan ellet afger förfaftelfe domen. Efrer 50 års pröfning har man i dag på ert mera storartadt fått börjat att of fentigen afgifwa rosen öfwer 1809 ärs revolution oc def mån. Trots alla de hemliga och uppendara försok att få denna statahwälfning under sategorten af ett wanligt upplopp, och dess mån inregifires rade i klassen af äfwentyrare och lydför fare, har sent omsider den allmånna opis nionen i dag åifwu sig luft, icke blott för ett ptotestera mot dessa uttydnangar, Utan i jemwäl för att åt denna handling unala titt bifall och, jag wågar tilägga, fin mål —— ——— —— —— — att omsiändligare orda om ifrågamas rande iludragets-. Men som swensk må det wål tillåtas mig yttra den öfwertygels se, att så långe Swerte eger mån, med pen ktaft och det mod, den besluisamhet och fostarlandssätlet, som männen af 1809, få fånge behöfrwer Det ej frukta att förlo ra fin sjasständighet. Först når det fak nar medborgare fom dessa, då år tiden inne för en och hwar att uttopa med skalden: må styren stjernbeströdda tistelstången J hajwets afgrund mer förtwifladt mod, D. .: ange farn mår fam må bli före signelse Mig tillkommec ej nu — oc minft hår H