Norrländska Korrespondenten – 26 mars 1859, sida 2

dandet af landträntmästaretjensten i IBe ästernorrlands lan under (ledigheten tills widare fortfara. — Sedan förhör och skriftwerling nu: mera åro afslutade, berättar A. B, uti det inför Swea hofrätt anstälda åtal mot förte rifsdags nannen Ola Månsson från Fristianstads län, derföre att han, under id den tid han tjensgjort såsom dircktör wid tifäts ständers lånekontor i Malmö, såsom kommissionär tagit befattning med derftådes gjorda låneunsöfningar och derwid jemwal egennyttigt förfarit, och ANDOfat fiffaldembe tets slutpastaende famt Ola Månssons påmi: inelser derwid aflemnats, år målet nu å ömse sidor öfwerlemnaot till hofrättens slutliga afgörande. — Frän Wuostena ktifwis, att Wet en nu är allddeles isfri. — Att reformen i presterskapets löningssätt måtte snart komma till werkställighet påytkas af en insandare i Sfaratidningen, som kallar fig pastot med hjelplig lön. Jnsändaren foreslår, att presterskapets lör ner skola utgå af statswerket och utgöra för fyrkoherdar i ett för allt: 3000 rer rmt för 1:ste klassen, 4000 för den 2:dre och 3500 för den 3.dje, samt 2000 rdr för hwarje fomannifter, utom fria, nöd: wåndiga rum, hwilfa församlingens för: medlade hemman, säterierna ej undantag: ne, och pastor för sitt hemman eller bo: stalle om det fommer att bibehällas, bygga och underhålla. Dagswerken af torpare med flera skulle antingen utgå fom bit tills, eller betalas efter årets marfegång. Men hwar skall denna stora kalfulerade summan tagas? swar: drag in fommini straturerne i alla de församlingar, hwilfas folkuängd understiger 2,300 samt i i alla hwari nu finnas 2:ne med endast 4, 600 innewånare. Ada desfa boställen, jemte pastorernas stom-hemman, om de saljas, och alla desse indtagne löner skola fylla en stor lucka. Lägg härtill öfwerskottet hos alla de pastorer, fom hafwa öfwer 3000, och hos alla biskopar, fom hafwa ofwer 7000 ror, få torde det råda. Ånnu en falla att ösa ur: IF flera församlingar åt tertialen 4, till och med 7 tunnor på hemmanet, i anora deremot, endast en eller twå. Olikheten ligger wisserligen i hemmanens olika godhet, dock lika mycket, om ej mer, hos de mån, som uppgjori kon venuonerna. År nu det. förra rått, få tal det sednare sörhojning. — Jllustrerad Twning såger, att ut nämnde landshöfdingen öfwer Norrbotten br Widmark (är en typ af åkta nordist redbathet och kraft. Ehuru nåra 60 är, år han ännuu en oförswagad jätte, med hufwudet högre ån allt folfet och stark som sju. Blotta åsynen af honom skulle, om han blifwit def för der nyinrättade skogs storeljen, ha skramt på flykten alla wåta s. k. skogsdjeflar, de må nu bryta på Warholms-dialkten eller tala engekska, ocksa ett språk, fom ide warit helsosamt för Sweriges skogur. Men han sk.il åf wen weta reda sig såsom landshofding, och tan hans utnamnande derföte mwerfir gen anses för en af de bästa frukter af tronprmsen-tegentens refa i Norrland ooo Culigt Dagdladet i Köpenhamn