Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1859, sida 1

A3333g33g333 LIFN ITA IAI SRS — nos blott twå lådor med den upps gifna adressen, och efter lånat fö kande tog mannen dessa lädor med na. Fäljande dagen anlände den tredje lädan; den blef utan dröjsds mål afskickad till prinsessan. Bolts wakten fade fig ej weta något om de bäda första lådorna, hwarefter prinsessan sjelf, då hon sick höra tas las härem, begaf fig ut i salen och lät öppna lådan. Deruti lägo, wal inpackade, en mängd bomber, alldes les lika dem, fom Orfint begagnat, endast något mindre. Naturligtwis förmodade alla de närwarande, att de båda andra lådorna kommit i händerna på några sammanswurna i Paris, och utom alet twifwel gjors des genast anmålan å wederborlig ort om saken; ty då kejsaren på afs tonen besokte teatern, eskorterades han af ide mindre än twå fqwar droner kawalleri, och alla ingångars ne till teaterhuset woro med berhörd omsorg bewakade. — Mnmärkningss wärdt är att Turinertidningen Opis nione nyligen talat om en med gras nater fylld lida, fom skall blifwit stickad till prinsessan Matbilde. Italien. Från Turin berättas, att fardins fre krigsministern, general della Mars mora, utt Piemonts Sevuteradekams mare framlagt ett lagförslag angåene de wärfning af 9006 man infanteri och 500 matroser. — s t4 G: u v Stockholm. Får mon döma af de senaste telegraf. underrättelserna, få will det synas fom skulle i den stora swafwande frågan om krig eller fred wågskalen betydligt ha sankt fig åt den fredliga sidan. Det wisar fig emellertid bår mer år någonsin huru swårt det år att efter de lakoniska uppgifter te legrafen, bringar och hwilfas grund och trowärdighet hwar för fig famt fammans bang inbordes man oftafi ide fan bedöma, sluta till jakernas werkliga stauning. Prins Napoleons afskedstagande från fin mini sterplats, på jamma gång fom Monitören uttalar bestamda förhoppningar om fredens bewarande, synes häntpda på en wåndning i fejfar Napoleons politik oc an han öfwergifwit eller åtminstone för ögonblicket uppskjutit realiserander af de planer i asseende vå Jtaiien, hwilka uprins Nas poleon haft fin framste representant och warmaste förordare bland kejsarens nätmaste omgifning. Underrättelsen, att grefe we Cavour stulee restgnerat, angijwes wisserligen i sjelfwa telegrammerna endast får fom ett börsrykte, men sjelfswa detta rykte häntpder på en öfwertygelse derom att en wändning intrådt. Om denna wåndning från franske fejsarens sida är ollwarligt menad eller endaft hörer med till hare politiska montvier i denna fråga, torde snart somma att wifa ita CG. OA