sistl. kristi himmelssärdsdag. Skoldberg, gammal båtsman ifrån FÅS sjö, har nyligen hållit föredrag hos ar betskarlarne Christoffer Löfgren och Nile Boman å Wifsta Warf, der 2:ne rum warit fylda, få att personer, fom hwar fen äro separatister eller baptister, hört li tet efter intet, och förstått ännu mindre af hans föredrag och förklaringar öfwer flera upprepade bidelspråf; likaledes hos bonden Jonas Nyderg i Hamsta, der äfwen ut focknes åhörare, fannolikt efter wanlig dud skickning, warit tillstädes. Utom dessa personer hade wäl fyrforådets ledamöter fåfom och ordföranden Hört omtalas andra, fom hastigt kommit och hastigt farit; men man lemnade nu fådar na derhån, anmärkande, att bonden Olof Sundholm i Lunde ide allenast ofta uppe låtit rum för konvenikelhållning, utan oc i samma affeende infunnit fig annorftå des, t. er. hos Jonas Morberg i Högen; äfwensom ett slikt upplåtande flere gåns ger skett hos torparen Ånders Larsson å Örsil, torparen Jon Jonssons enka; As ferby, Olof Demetrius Sjöblom i Hamsta och inhysesmannen Anders Btatiling i Sfyttberg. 8 4. Äfwen anmåtktes att månge, ja mer ån månge, kolportörer, fonventikel hållare och baptistpreditkare synbarligen och bewisligt handlade egennyttigt, för mat och dryck, samt contant wedergällning. Blomqwist, sjelf forlorådsledamot, wille uttyda förhållandet till det bästa, förklarande, att man mid sednaste sammankomsten hos honom blott språkat, och på tillfrågan, hwar: om? swarade han: om det enda nödwändiga, själars falighet. Detta och dylikt kunde wäl ordföranden ide annat än falla rätt och tillvörligt, samt äfwen berömiigt, men i anledning af det bibelställe, hwarpå förro de en af Blomqwists swar grundade sig, fann fig ordföranden böra, jemte war ning mot uifförkånd oh missbeul, tillägga den önskan, att ingen måtte fördlanda Marias sittande wid Jesu fötter med fam landet efter sittandet omkring en baptisisk fonpentikel sprakate. Och hwad angår det i tiv och otid åberovade samwetet, hwilket, såsom rätt eller wederbörligen upplyft och godt, wore mydet respeltabelt eller aktningswärtt, mäste ordföranden erinra om fame wetets sjuldomar eller fel och lyten, neml. att funna wara, äfwensom det ofta År: falskt, wilsefarande och twifwelaktigt. I mellettid erkände Blomqwist, att han och hwarje rätt christen äfwen borde lyda öf. werheten. OM fann kyrkorådet redan ———.2 äWk(o2qcc— skrifne förhållanden för Alnön wara fult tillämpliga i och för Timrå. På anförda förewetanden, och ehuru man nu ide kunde bestämma, huru många af de uti 3 Y uppgifne konventifelhållare ages rat å gudstjenst.tid, hwilket ock lemnades derhän Då de i öfriga fall öfwerträdt for nungs och ständers beslut eller det nya konventikelplakatet, om hwars tillwaro och gållande kraft de längesedan blifwit under rättade, få od om saktamentallagen; fann fig kyrkorådet böra förbjuda, äfwensom det förbjöd förenämnde personer att i sådan egenskap, fom egt rum, inom Timrå förs samling widare uppträda, neml. Sundwall, Nylander, Hejdenberg, von Ahn, Enaberg, Johansson, Petersson, Andersson, Möller fwärd och Skjöldberg. De inscckningar, som föranstalta obehöriga sammankomster eller dertill upplåta hus, må skylla fig jjelfwe, om de, efter protocollets uppläsande från predikstolen, utsätta fig för stadgade böter, eder om de företaga sig att uppr träda säsom lärare. Dot uppmanas de att flitigt öfwa fig i huslig andakt, under medgifwen frihet att derför, men ide för bedrifwande af fevaratiftiff och baptistisk låra, sammankomma. Och på det ingen Timrådo måtte kunna förebåra ofunnighet i ämnet, kommer protocollet att ifrån pre dikstolen uppläsas, samt. om få fogar fig, mendera eller oc bägge af ortens tidnin gar införas; wiljande lyrkorådets medlems mar på allt fått waka och werta, icke mot råtta bruket, utan emot missbruket af den evangeliska friheten, samt emot öfwertrådels : — a A — 2A — — —