Fritz don der Lanken och Paqualin. Sia ur Miiitärlifwet af C. F. (Foris. fr. föreg. N:o.) Fransiska war ej mera mäktig fig; Hon war nåra att digna ned. — Skall jag måhända uprlosa er om, tillade von der Lanken, hwilka de twänne få tydliga woro? Ni will det ... — För all del, min herre, ide nu ... dröj ... jag ber er .. — Låt mig då endast i fortbet få ce kapitulera de wigtigaste punfterna under detta samtal; jag lofwar att ej mera was ra grym. Fransiska stod med netflaana ögon. En längsam, men iyfi suck höjde hennes darm. — Ni har skrifwit ett bref ... at ni älskade nägon. Hon beswarade ej hans erinran. — Belånn upprigtigt, att ni ålskar