Norrländska Korrespondenten – 29 januari 1859, sida 3

sig och fatt sig ned, och enhwar mottager med tacksamhet ett bröd som är förtardt nåstan innan man hunnit bli färdig med fördelningen. Der framsåges en bön, fom alla upprepas; de affläda sig fina trafor, fastän det nåstan år obegripligt, huru de funna få dem af eller snarare, huru de åter kunna få dem på sig, och de maka nu fig tillhopa under deras tåsen oh falla i lugn sömn. Utmattade af hunger och ansträngningar, sofwa te nu såson om werlden ide hade några forger at: gifta dem; och likwäl föra de följande dag jamma lif i öfwergifwenhet och elärde såsom den dag de nyss upplefwat. Om Schismatiska rörelser i Me delpad. Sköns pastorat. — Den forta wå. gen ifrån Sundswasl har å sabhaths och weckodagar warit flitigt beträdd och trans pad af separatistikt och baptistiskt folk. Jag älskar tro, äfwensom jag tror och till nå: gon del wet, att somlige färdats i god afsigt, samt utan profelytemaferi, men om många måste motsatsen tillämpas, Åtmine stone så wida, ott de de instämt i chorus emot statskorkan och dess presterskap, wis serligen med undantag efter tycke och smak, dock mest såsom eftersagare af an dras föreläsningar. Och hwad deras, äf wensom hufwudagenternas uttellectusla bildning angår instämmer jag i hwad mi ne Embetsbröder derom anfört. Några exempel ibland många må imel. lertid tillaggas. DÅ neml. presten, säsom tillifa statens tjenare, wid husförhör hål: lit fig wid Bibelen och Kailchesen, har mer ån en af de argaste nyhetsisrarne upp rest sig och under åberopande af wissa Luthers kraftord, (i den tiden emot pafwen och hans anhang) beskyllt honom för falft lära. Til och med i kyrkan under pre difan har en och annan uppstatt med samma beskyllning, trångt fig förbi dem, fom sutto i samma bånk, spatserat med kåppstötningar genom stora gången, nickat til höger od) wenster, samt är wänner eller fam-funder utdelat tidningsblad eller andro smaskrifter. Ofta har det folk, fom på Söndagsmorgnar strafwat til kyrkan, mött enskilda personer eller oc flodur, fom ilat till wisfa gårdar, för att höra den eller den s. f. missionaten, den eler den folportoren och bibelförklaraten. Stundom har större eller mindre del af dem, fom redan gått in i tyrkan, snart beg wit fig ut, ide utan stampningar och stoj samt störunde af församlingeno andakt. Wederbörande i allmänhet hafwa wisst icke salnat motfågeljer, upplvsningat och tills! råttawisningar afwen ifrån previfftolen medelst Bibelspråk och siycken ur xuthers skrifter, men sådant har ide heller funnit: nåd för deras öron; utan redan på stäl.