Norrländska Korrespondenten – 19 januari 1859, sida 2

of, det år herr von S. Skola wi nu wara få olyckliga att generad af denna tråkiga menniska! — Fadren faftade en bestraffande blid på fina döttrar, och ffyndade ur huset, för att emottaga fin gäst. Emellertid sade den yngsta dottren till den förskräckta Karin: Det år en förnäm och rif possessionat, fom bor ett par mil härifrån. — nr han grym och elaf?rv frågade den oskyldiga Karin. — Nej wisst ide, fwarade mamsell Louise oh smäskrattade: man kunde snarare säga, att han är god; men det är en beswärlig pedant och ömklig frympling. — Nu öppnades dörren och herr A. införde uns der många bugningar och komplimanger en medelåldrig man af ett melankoliskt utseende. Han war i hög grad wanffays lig och födde fig wid en krycka. Damer na emottogo honom med största wänlig bet och artighet. Han satte fig ned och spräkade med mycken liflighet. Karin kunde knappt upphöra att betrakta hans besonnerliga utseende. Hans blefa anlete, hans sjukliga, lidande, skarpa drag, och i sonnerhet hang fora ögon, hade ett sådant uttryck af något ädelt och upphöjdt, att hon liksom kände fig wederqwickt och