— Wi fortsatte wår Gör. Men midt under detta intermezzo tocte flera att det war ännu trefligare med en liten komist farce, en furragömma bakom kämraternas flock. Henrit klättrade upp bakom kakelugnen, länge Pelle läg fapp rak under bordet och Peter Dahl fröp in skapet mellan gamla relifer af oboer, säckpipor och ans era forntida instrumenter från en tid då stolgoesarna gingo djefnegång och agerar ve stadevirtuoser under julhelgen. Den aldrige läraren mårke lätt art något musikaliske turioso mar å bane ehu ru ban war af sångarringen helt och hallit omsluten. — Hwar ha wi Henrik, utropade han firerande oss samt od) sonaerligen. — Han har flugit upp fom en bofiak oc sitter i kafelugnswrän .... — Aha, han är wål ute och hänger doner. IVar få god och flig ner herr får getfångare, SHenrif smög fram fom en kålsmutta. — Nå Peter Dahl, han är wäl ocksa ute på afwentyr efter wanligheten. — 3 stäpet han ofwar fig på fipir infnumenterna.