Norrländska Korrespondenten – 29 december 1858, sida 2

spanski win glimmad i siora föfwerfans nor, Fromför ywar gär flod ca silfwer. bägare, stor rog att pröfwa dens leaft, fom wille göra besked. Man lunde tro sig försatt tilldeka i den frossande före myndoretiden Och efter en fort bordsbön grepos fat och remmare an med ja lares hunger och jågares törst. Jngen fif wära borta: de sårode jagarne linkade in; bland dem oc få den till hälften ihjelkramade Gösta Bertersköld. Ada skulle dricka. När konungens blicfar mötte den förlägne od; orolige Piper, war det blott sör ati fatta kannan och nicka ät bonom ett res severas tn erastinum Aldrig hade man sett kung Karl dricki få mycket; och likwäl drack han ännn fom en jungfru. Men de pröfwade weteras nerna i fonsten begynte hoppas, att hun ined tiden kunde lära fig mando n. Wiunct flödade, gästabuder blej bögljudt. Wilda krigsbragder, befan da fagtbifcs rier, löjliga farleteaåfwent7t fommo på tal. Gyllenborg, uppmanod att improvisera, steg på ett bord och dektamerade ned anspelmng på fung Karls forsta eger.