Norrländska Korrespondenten – 29 december 1858, sida 2

Ala ungbomeng fånflor brufade genom hans siäl. Han rodnade fom en gossa och örstade arr han warit sju mil hårt från Då hördes från gärden en kurirklockas klang. Men koaungen, ehuru twekande, lyftade bägaren och drac sina trogna danneman tU. Derpa lutode ban fig åt sidan, blyg od försigd, och fysfte Walborg Ecstolter. Ett omåiligt fröjdeskri höjdes i denna fund från denk:ingstarnde folkets läppar. J samma fund öppaades tröcren, och inträdde greswe Piper, mörk och olyåsbädante, dland den församl ade mängden. Hoopen mårkte honoa ef, men konungen, lyftaob högt under taket, får honom strar. Med en språng nod han På goffwet, få att winct tjiran ten, til hälften tömda bägaren pånfies efwer de kringstaende och öfwer den wodri Walhorgs glödande finder, Msywad nytt? fade ban fort och snabbt till den nya gänten, bwoars höga rong också genast lår ana wigtina ärender. UsDnda nyheter. sfwarade grefwen med åg 106. Depgar ers majestå: förunna mig antiene i enrum?