Norrländska Korrespondenten – 15 december 1858, sida 3

Embetsmännen såsom affärsmän. Ett kapitel i mår tids historia, hwalket publiciteten, isynnerhet dep store safföra re, alltjor mycket förbisett, år der fom af. handlat embetsoch tjenstenäns inblandning i affarer. Eit par af sista iidens händelset tyckas litwäl wara egnade att afwen ät detta fapitel gifwa behsrig wigt. Utom det att chefen for ett wigtigt embetewetf i Stockholm, hwilten man allt för wal wet spelut uånga och huga olydliga botsspel, sagis wara nöt safod halla jig undan tills något slags ackoresojwerenstommelse funde af hang wannet åftadfommas, har nu her nyllgen en landår bofdtag, hwilten awen anses lida af game la börs pelssynder, måst ingifwa fin of stedsansokan då han: krebitoter tj unna De honom fred och ro end ifran hans eget tunsl. Sådana erempel hes de stotPå offård: spel, forlu ev deraf wallade tiassel un Jersummelse af embetagoromal safna icke efterföljd I be lägre tjenstemannagraderna. Det år natucligt att den, fom ytterst får fitta emellan hårpå, år det aum änna, hwars basta forsummas, ja fanske afwen rent af uppoffceas för stundens en skildarttaf. Klart år afwen att, då man ej fon tjera twå herrar, en embets-eller tjensteman, hware hela sjal och hag år upptagen af affarer, stull illa fullgöra sitt eu betomannatall t synnerhet då han rakar ut fer jågtande fonjunfturer. 2W de fårska, tenligen högt för fig sjelf wa talande excu.plen hafswe wi itott oss