Norrländska Korrespondenten – 15 december 1858, sida 2

dags afton, omkring fl. I, utbröt wådeld hos bonden Eric Månsson i Lingarö by, Tuna socken, en qwarts mil från staden. Den utbröt i stallsbyggningen, hwari för warades 3:ne hästar samt foder, med får van häftighet, att endast den ena af nämnde kreatur kunde räddas, ehuru också vet war högst illa swedt. Genom byalagets samt några få tillfommande personers raft: het tockades man, ehuru endast bhandfprutor begagnades, dämpa elden, sedan nåmnde stallbyggning jemte en annan nårflå: ende nedbrunnit. Byn hade egen brands spruta, hwilken olyckligtwis förwarades i den ena af byggningarne som nedbrann och som äfwen blef lågornas rof. Till all lyda war wådret stilla och lugnt, an: nats hade möjligtwis hela byn, fom år tått bebyggd och utgöres af 4 äboer, blif wit laggd i aska. Den brandskadade går: den war brandförsåkrad. (H. W) Össtersund. Oaåcarsdagen den 1 De: cember firades härstädes säsom wanligt af hr landshöfding Dahlström med en större middag, dertill åtskilliga personet bäde från landet och staden woro inbjudna och wars wid underd. skålar tömdes få för H. M. Konungen fom för Drottningen, Prinfens regenten och det kongl. husets öfrige med. lemmar. J öfrigt skedde firandet genom dels sång at skolungdomen och dels bal på aftonen, derwid ock H. M. Konungens skål dracks, föreslagen af hr lands höfdingen i några enkla, på H. M:s mindre goda hälsolillstånd häntydande ord, uttryckande den önskan, att H. M. snart måtte återfå halsa och krafter för att fe dan långe hugna Skandinaviens folk med fin faderliga omwårdnad. (J. n. T.)